A House of Dynamite

Den inleds med långsamt stegrande spänning och allvar, men när man tänker att det ska fortsätta öka, tumskruvarna dras åt och gå från att puttra till att koka, så byts perspektiv och mer eller mindre samma skeende visas från olika platser/personer (tänk Rashomon, fast inte uselt). Inte mycket nytt tillkommer av perspektivbytena, mest att man får SE folk säga det man tidigare bara Hörde dem säga. Det puttrar hela vägen, men kokar tyvärr aldrig. Slutet är extremt snopet.

Zero dark thirty är bättre men ändå en riktigt bra film, solklar fyra.

Satt på nålar hela vägen…

Äh, dra åt helvete med det jävla skitslutet. Värre bortkastad tid har jag aldrig varit med om.

Spännande thriller som skildrar knappt tjugo minuter ur olika vinklar. Ger till en början intrycket av att vara något av en remake på Failsafe med lite av Threads dokumentära textförklaringar, tyvärr kan de - som vanligt i amerikansk katastroffilm - inte låta bli att slänga in inte bara en utan fyra dysfunktionella familjer som såklart måste försonas. Det drar ned betyget på en annars snyggt skött historia. Filmen avslutas med många frågor obesvarade. Även om det inte hade skadat emd lite fler svar så hoppas jag att de inte gör någon uppföljare eller TV-seriefortsättning på det här, men med tanke på att det är en Netflixproduktion med två veckors biovisningar bara för att kunna nomineras tlil diverse filmpriser så är det nog för mycket att hoppas på. Svag fyra.