Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
 
Betyg idag: 549 Besökare idag: 4 842
annons
annons
bokfrågor - Allmänt
Du kan alltid läsa vad som står på våra forum, men om du vill skriva måste du logga in eller bli medlem.
Veckla ihop
bokfrågor
Andra våningen  30/11 2018 | Stäng | Nästa nya
behöver lästips och tänkte att vi kunde göra en sådan där bokfrågetråd igen.

1. Vilken bok läste ut ut senast?
2. Vilken/vilka bok/böcker läser du just nu eller planerar att läsa härnäst?
3. Vilka är de tre bästa böckerna du läst hittills i år?
4. Vilken är den sämsta boken du läst hittills i år?

(när jag var liten och läste "lästips", troligen på ortens bibliotek, läste jag det med samma betoningar och accenter som "lesbisk", och förstod därför inte vad det betydde.)
Har läst relativt lite nya böcker i år.

1. Vinden vände bladen av Elin Wägner. Kom sent i hennes författarskap och riktigt "rik": den har politik, religion, filosofi placerat i olika historiska sammanhang och en stor samling karaktärer, och allt hänger samman på ett sätt som ger en djupeffekt. Lite torr, så uppförsbacken i läsningen pågick väl till ungefär mitten, men det finns värre i det avseendet.

2. Har en femtedel kvar av Joyce Carol Oates Blonde. För min del hade den gärna fått vara ungefär så lång totalt.

3. Vinden vände bladen, Lagerlöfs novellsamling Osynliga länkar är klart bäst. På tredje plats kommer nog Agatha Christies ...och sen var ingen kvar (kanske ändå en viss besvikelse).

4. Isrinken av Roberto Bolaño. Jag hörde till dem som blev helt uppslukad av De vilda detektiverna, men därefter har det bara varit besvikelser.
Veckla ihop

sennight  1/12 2018 | Stäng | Nästa nya
det är ju alltid tråkigt när man inte får så många kommentarer på det man skriver så jag krystar fram en liten kommentar:

har bara läst pennskaftet av elin wägner (för rätt länge sedan). tyckte den var okej men fick ingen mersmak av wägner då men någon gång ska jag väl ge henne en chans igen. någon gång ska jag väl läsa blonde för allmänbildningens skull men känner mig inte särskilt sugen, bland annat på grund av längden antar jag.
på olika vägar har flera elin wägnerromaner tagit sig in i min bokhylla. annars hade jag förmodligen inte läst något annat än möjligen norrtullsligan (som jag läste för längesedan utan att få mersmak). nu finns natten till söndag och någon mer kvar i hyllan, men det verkar vara helt andra romaner än vinden vände blad så det lär dröja ett tag till innan jag tar fram dem.

(har nästan inga olästa romaner, då jag till slut brukar ta tag i dem i brist på annat. dickens pickwickklubben och mobergs utvandrarsvit ligger nog sämst till att någonsin bli lästa.)
Veckla ihop

sennight  10/12 2018 | Stäng | Nästa nya
för mig är det inte alls så. jag har ganska många böcker i min bokhylla som jag inte har läst eftersom jag alltid prioriterar böcker jag lånat (för att jag inte kan ha dem för evigt) och jag har alltid många lånade böcker hemma.

sennight  10/12 2018 | Stäng | Nästa nya
har förresten inte heller läst utvandrarsviten och det är nog tveksamt om jag kommer att göra det någon gång.
lägg av! jag har gått i flera dagar nu och tänkt att jag ska slå på stort och skapa en litteraturtråd här (fast den skulle vara mer simpel, typ "skriv om en bok du har läst och har något att skriva om"). är nämligen inne i en läsperiod, något som jag inte varit på en massa år och aldrig trodde att jag skulle vara i igen. jag brukar växla mellan film, musik och litteratur.
Veckla ihop

sennight  30/11 2018 | Stäng | Nästa nya
okej, kanske inte så konstigt eftersom det är slut på året snart och då kan sådant här dyka upp. men skönt att själv slippa hålla på i alla fall.
Egentligen var det advent som väckte idén. Tänkte först be om tips på böcker som ger julstämning att läsa, men så kom jag på att jag säkert bara skulle få tips som inte funkade för mig och så tyckte jag det var lika bra med en sådan här tråd istället.
vi aktiva filmtipsare börjar synkronisera oss mentalt verkar det som. det som inte händer på forumet händer direkt i hjärnorna.
1. Leva och låta dö (Fleming)
2. Attentat - (Fleming)
3. Kamrat mördare (Fleming) var okej antar jag.
4. Läser aldrig ut en tråkig bok.

Synd att du inte gillade Blonde, jag tyckte Oates spände sina litterära muskler där. Dessutom triggades jag av hennes manshat i den boken. Nästan som en spegelbild av Ian Flemings kvinnohat.
Jag har som sagt lite kvar och läser den dessutom på svenska. Vad gäller manshatet: tycker det är typiskt Oates att framställa människor (även kvinnor) sådär sorgliga, begränsade, osympatiska med inslag av delvis missriktade styrkor och sympatiska drag. Jag gillar det, men blir också trött på det, särskilt när det gnuggas in som det gör i den här boken. Som sagt: 200 sidor eller liknande hade varit alldeles lagom.
Tillägg om manshatet: har du läst Fallen? Där skulle man väl knappast kalla henne manshatande: två av de manliga huvudpersonerna är verkligen föredömliga, rent hjältemodiga. Men samtidigt lite patetiska (åtminstone den ena). Det är nog människans futtighet hon är så bra på att lyfta fram och hon tar inte hänsyn till att hon, som kvinna, kanske har mindre auktoritet att beskriva män inifrån. (Och varför skulle hon göra det.)
Det enda jag läst av Oates förutom Blonde är kortromanen "Livets uppkomst". Om en sjuksköterska som blir illa behandlad av män i kärlekslivet och tar igen det på patienterna. Mycket underhållande på ett groteskt vis.
En av Oates många styrkor tycker jag är just att hennes karaktärer nästan alltid känns som människor, med helt rimliga fel och brister, men också förtjänster. Hon kan vara en hård kritiker av patriarkatet, men alltid på sakliga grunder och utan aggressiva övertoner. Fallen uppskattade jag mycket - helt klart en av de bästa romaner jag läst av henne.
Ja, jag har läst (nästan) tre romaner nu, den första minns jag inte ens, men Fallen gjorde ett av de starkaste intrycken någon roman har gjort under de senaste 10 åren. Ett av mina favoritstycken (även om det inte direkt sammanfattar bokens kvaliteter) är den ganska utdragna diskussionen kring "simmandet" i floden.
Inlägget är ändrat 3/12 2018.
Historik
Göm historik
Fast det fanns väl brister också i romanen. Å andra sidan är de bästa romanerna sådana med brister.
Jag läste den 2003 och minns inte så mycket detaljer. Jag minns att den hade ett spänstigt språk dock. Jag har en ganska mainstreamig smak ärligt talat. Hilary Mantels Wolf Hall gillade jag också mest p g a ett spänstigt språk. Ett annat exempel på en bok som fick stort genomslag.
Manshatet utgår jag mest från Oates pekpinnar mot män som utnyttjade sin ställning och tvingade Marilyn att göra motbjudande saker. Motsvarigheten hos Ian Fleming är att kvinnor som inte gör detta motbjudande istället blir gråa trista neutrum.
Jag gillar när författare visar färg, lite Strindbergskt typ. Hilary Mantel kunde t ex inte hålla igen med sin brittiska nationalism gentemot övriga Europa. En författare utan agenda är fruktansvärt trist. Extra gott blir det när man inte alls delar åsikterna.
Jag tror att jag tappade forumstrukturen totalt där
det där med färg är absolut kul. en stor del i strindbergs grandiosa framtoning är att allt var så hätskt och på allvar. fast trista författare som bara vill skapa något utan relevans kan vara bra de med tycker jag nog.
har börjat läsa antifragile. intressant, även om jag inte håller med om allt. i stort hur vi saknat ett motsatsord till fragil (robust blir det neutrala). många exempel inom diverse discipliner, och resonemang kring hur vi blir mer ömtåliga av att försöka skydda oss mot slump.
tror inte jag hört talas om tidigare. låter lite festligt ändå.
Veckla ihop

nonamateur  1/12 2018 | Stäng | Nästa nya
författaren samlade på sig en ganska stor skara fiender inom den ekonomiska sfären efter förra kraschen, eller kanske rentav innan. många roliga sågningar, och överraskande bra koll på diverse oväntat. tycker dock han är lite väl okritisk till utveckling och entreprenörskap.

nonamateur  4/12 2018 | Stäng | Nästa nya
ganska pepp på giants med. gillar project censored.
1. Frukost på Tiffanys
2. The Little Girl Who Was Too Fond of Matches
3. Jag läser ungefär tre böcker per år.
4. Försöker att inte läsa dåliga böcker.
sämst behöver inte vara dålig! jag tycker mycket få böcker är dåliga som t ex musik och film kan vara. eller så är de dåliga bara lätta att undvika.

emmycaution  30/11 2018 | Stäng | Nästa nya
Nej självklart. Men jag tänkte att det kanske inte är så jätteintressant vilken bok som är sämst av tre helt okej böcker.

Jag håller med. För min del beror det på att jag läser så lite och varje bok väljs med omsorg och då blir det sällan dåligt.

Förra året läste jag Twin Peaks: The Final Dossier och den var ju en besvikelse...
1. räknas poesi? läste om bruno k. öijer - och natten viskade annabel lee. den röijer mest efter giljotin.
2. the savage detectives... tar aldrig slut.
3. tyvärr läser jag alldeles för sällan för att ens kunna lista tre böcker lol
4. avslutar aldrig dåliga böcker. :(
snyggt! trodde ett tag att det var öijer som lade in röijer i en titel, men det kanske inte riktigt är hans stil.

haha! jag älskade de vilda detektiverna, det inspirerade mig både till att skriva poesi och att resa. få böcker som påverkat mig så mycket i ett kortsiktigt perspektiv.
Veckla ihop

sleepyhead  30/11 2018 | Stäng | Nästa nya
försöker komma på en öijersk titel med "röijer", men dessvärre kommer jag inte på något bra. är besviken på mig själv. :(

varför blev du bara påverkad kortsiktigt och hur gammal var du när du läste den? jag gillar den mycket också, men jag hatar att den får mig att tänka att jag är född i fel generation (det är så tröttsamt när folk säger sånt). vill typ hänga på caféer och barer och umgås med intressanta människor istället för att ruttna bort framför diverse skärmar... aja, man får glädjas åt att det åtminstone finns film och litteratur, så att man för stunden kan försvinna in i världar som är mer spännande än sin egen.
jag var 26 (betydligt äldre än jaget i boken). började skriva, plugga m m på kaféer och pubar istället för hemma eller på bibliotek (och gjorde en massa dikt- och romanexperiment av tveksam kvalitet, hade dock skrivit romanaktiga saker tidigare). pratade dock nästan aldrig med någon. fast just att sitta på kafé med papper och penna och jobba var något jag fortsatt med, om än mycket mer sällan nuförtiden.
1. Grace av Anthony Doerr. Inte särskilt bra, påtvingad från bokcirkel.

2. Just nu läser jag Körsbärslandet av Dörte Hansen, Maken av Gun-Britt Sundström och The Heroes av Joe Abercrombie.

3. Hm, kanske Argonauterna av Maggie Nelson, Tango för enbenta av Sture Dahlström och Sapiens av Yuval Noah Harari. Har gjort min första utflykt i fantasy-litteratur i och med Joe Abercrombies First Law-trilogi också. Det var medryckande men stereotypt - men gav lite mersmak.

4. Gillade inte Grace som nämnts ovan. Alldeles för tunn och på tomgång för sin väl tilltagna text. Var inte heller särskilt förtjust i Eyvind Johnsons Stad i ljus. Ungdomens genuina upprymdhet över vagabondlivet i en spännande stad är svårt att relatera till nu när man passerat trettiostrecket, även om jag i år också läste Hemingways Och solen har sin gång, som är lite av samma skrot och korn och typ jämngammal med Stad i ljus, med större behållning. Var inte heller särskilt förtjust i Dostojevskijs Dubbelgångaren.
Tango för enbenta minns jag för vissa väldigt målande scener. Vågar inte läsa Dostojevski nuförtiden av rädsla för besvikelse, han har alltför mycket att leva upp till.
Problemet med Dostojevskij är att han har tänkt på allt. Att varenda jävla bikaraktär har en vattentät karaktär med brister och fördelar.
Jag läste Bröderna Karamazov när jag var 24 och Idioten året därpå. När jag tar tag i dem nuförtiden märker jag att de aldrig kommer sluta imponera.
Problemet är att jag inte är 24 längre. Inte längre totalt bekymmersfri.
Har man själv problem att ta tag i så orkar man inte med en perfekt författare.
1. Som om du inte fanns av Kate Eberlen. Jag gillar sättet två rätt mänskliga liv berättas. Kanske inte ngt litterärt mästerverk men mysig rakt igenom.

2. Fågelburen av Lisa Jewell och This one is mine av Maria Semple. Ska ärligt säga inte kommit in i någon av dem riktigt. Började med buren men fastnade inte riktigt så nu läser jag dem en bit i taget och det tjänar nog inte någon av böckerna på. De känns för lika på ngt sätt.

3. Hmmm klurigt. Får nog blir Den stora utställningen av Marie Hermanson, Återstoden av dagen av Kauzuo Ishiguro och Kalla det vad fan du vill av Marjahne Bakhtiari. Jo, de tre kan jag i alla fall varmt rekommendera!

4. Sämsta jag inte läste färdigt är Det som inte dödar oss av David Lagercrantz. Det är en fortsättning på Millenium böckerna som jag iofs bara gillade de första två och till denna säger jag bara NEJ, livet är för kort för att läsa färdigt när det blir såhär dåligt.
Sämsta jag läste färdigt var Coffin road av Peter May. Där var många saker jag inte gillade, speciellt dottern men jag tror det värsta var att jag hade så högt uppskruvade förväntningar då två av mina bästa boktipsare tipsade om den och så tyckte jag den var så irriterande och förutsägbar.

Tack för bra tråd.
Vad roligt att höra någon som för en gångs skull liksom jag bara gillade de två första delarna i Millennietrilogin! Jag brukar undra: ser inte folk hur dålig sista delen är? Den är som skriven av en tolvåring (och jag tänker bara på händelserna här: språket minns jag knappt). Del 1 och 2 är inga litterära mästerverk heller, men han måste ha ansträngt sig mer där eller fått mer hjälp. Eller så sparade han alla sina "darlings" som han borde ha dödat till sista delen.
Tänker samma, blir så förvånad att folk verkligen tycker att den tredje boken är bra. Var flera gånger jag verkligen höll på att lägga undan den, speciellt när "kändisen" blev inskriven. Enda saken som gjorde att jag läste färdigt var att jag visste att det inte skulle komma fler.

Håller med om 1 och 2 också, både språkligt och historiemässigt. Men där var ändå en tanke någonstans som kändes som en bra grund och en röd tråd. Bok 3 vet jag inte ens längre vad den handlade om.
Veckla ihop

myslas  1/12 2018 | Stäng | Nästa nya
Tycker Millennium-trilogin rent generellt är rejält överskattad men helt ok. Fast ni har rätt att i tredje boken blev det rätt fånigt. Lagercrantz första bok i fortsättningen är inte särskilt bra men det är ingenting mot Mannen som sökte sin skugga som är helt bedrövlig, bland det sämsta jag läst i deckarväg.
Tror att den fått så mycket uppskattning för att den tar upp ämnen som gärna skulle få tas upp mer. Elitism, sexuell makt, dolda agendor.
haha, det du skriver om sista delen är ganska exakt vad jag tyckte om första delen (har inte läst de övriga och lär aldrig göra det), förutom att det väl främst var språket jag tyckte var helt bottenlöst uselt. antar att han bara lyckas träffa alla mina ömma punkter samtidigt eller nåt.
förvånande nog reagerade jag knappt på språket, förutom några repliker här och var (för att de liknade något från en serietidning). men jag har hört andra såga språket också.

Tror att jag läste millenniumtrilogin kort efter att jag läst ut På spaning som jag hållit på att läsa i ca ett år. Kanske trodde jag att litteratur som inte var På spaning var sådana.
kan iofs tänka mig att det, medvetet eller omedvetet, blir lite skönt att kunna läsa mindre koncentrerat efter att ha kommit ur spaningen.
Jag blev mest besviken på Den stora utställningen. Tyckte det blev för mycket av en bagatellartad deckarhistoria. Hermanson har skrivit så många mycket bättre böcker.

Jag har läst om Återstoden av dagen också i år, det är väl egentligen den bästa boken jag läst i år. Ett mästerverk!
Ha, jag tyckte deckaraspekten bara var ett trevligt bihang i två trevliga livsskildringar. Jag läser iofs mycket deckare, eller har gjort Peterson, Hill mfl.
Veckla ihop

myslas  1/12 2018 | Stäng | Nästa nya
Jag läser väldigt lite spänningsromaner numera, tror det är 5 av totalt 70 lästa böcker i år som kan räknas in i genren. Kvinnan i fönstret av A.J. Finn gillade jag väldigt mycket, kanske mer för alla referenser till film noir-filmer än själva handlingen egentligen. Mer en thriller än en deckare men har du inte läst den så kan jag rekommendera den.
Jag har upptäckt att jag läser färre deckare nuförtiden men de finns där alltid. Sedan gillar jag inte när det blir för otäckt och klarar knappt våldsskildringar. Det måste dessutom finnas någon sympatisk person med i berättelsen.

På tal om inget men tycker det allt som oftast saknas i många tv-serier som blir oerhört populära. Jag menar inte att det måste vara genomgoda personer men någon som man känner för och händelser och personer som drar berättandet framåt.
Har hamnat i en YA-fas just nu då det är en hektisk tid på jobbet så jag är rätt trött på fritiden och lite lättlästa böcker passar bra.

1. Jenny Han - Nu och för alltid, Lara Jean. Sista boken i den här trilogin och det är väldigt sockersött och fyllt med triviala problem. En helt ok avslutning men första boken är bäst (och Netflix-filmen var nog ännu bättre).

2. Cath Crowley - Ord i djupaste blått. Väldigt fint om vänskap och kärlek utspelat kring ett antikvariat i Australien. Lite John Green över den.

3. Karin Smirnoff - Jag for hem till bror, Min Jin Lee - Pachinko, John Boyne - Hjärtats osynliga raseri

4. Rosie Walsh - Dagarna med dig. var så bedrövligt usel att jag gav upp efter 100 sidor.
anger böckerna på det språk jag läst/läser/ska läsa dem på.

1. vilhelm mobergs rid i natt

2. ring av kōji suzuki, merit vaknar av karin boye och pestens år - döden i stockholm 1710 av magnus västerbro.

jag läser alltid tre böcker parallellt; en med ögonen, en skönlitterär med öronen och en facklitterär med öronen. den facklitterära läser jag mest när jag ska sova så den får gärna vara lite seg och tråkig.

3. med ögonen ska jag läsa svanen av guðbergur bergsson för jag var på island lite tidigare i år och jag läser alltid en bok från ett land jag besökt under året (reser sällan så det är inte särskilt betungande). nästa skönlitterära bok jag ska lyssna på blir nog agatha christies murder on the orient express för julstämningens skull. jag har inte riktigt bestämt mig gällande den facklitterära som jag ska lyssna på men det lutar åt inglorious empire - what the british did to india av shashi tharoor.

4. kör en topp fem (ordnad i bokstavsordning efter författarens förnamn):
john ajvide lindqvist - rörelsen
kerstin thorvall - det mest förbjudna
marlen haushofer - väggen
sigrid undset - jenny
vilhelm moberg - rid i natt

5. vilken är den sämsta boken du läst hittills i år?
phantoms av dean koontz. till skillnad från de flesta här läser jag i princip alltid ut böcker jag börjat på, även om jag inte gillar dem alls.

sennight  1/12 2018 | Stäng | Nästa nya
tanken är att jag ska återkomma med lite kommentarer om vissa böcker. vi får se hur det går.
Klokt att välja en facklitterär bok också. Jag skulle önska att jag hade mer tid till det. Känner att jag skulle vilja lära mig mer om olika länders historia utanför Europa. Tycker jag bara kan i stora penseldrag av vad som hänt i övriga världen.

Tyvärr läser vi alltid mycket facklitteratur inom yrket och då kan man inte välja själv och sedan kommer lättjan in. Men ska försöka bli inspirerad och börja tänka i banor av var tredje... eller ngt sådant.

sennight  10/12 2018 | Stäng | Nästa nya
ja, när jag lyssnar på facklitteratur är det huvudsakligen för att lära mig om diverse saker jag inte vet så mycket om, oftast blir det historia men jag försöker också läsa böcker med mer (populär)naturvetenskaplig inriktning (för där jag har noll koll på typ allt).
okej, nu ska jag försöka skriva en kommentar om rid i natt. det var delvis därför jag tänkte skapa en tråd (det var också för att skriva om fitzgeralds tender is the night, ska försöka återkomma till det också).

för ett tag sedan läste jag människor på en ö från 1971 som är en historisk roman som utspelar sig under medeltiden på gotland (för att jag var på gotland i somras). då irriterade jag mig på språket författaren använde sig av för att det skulle låta som “förr i tiden”. det var inte så avancerat utan att det hade slängts in en del “gingo” (gick), “skola” (ska) och ord som skulle låta mer tidstypiska. jag hade föredragit att det var modernt språk eftersom folk ändå inte pratade sådär på den tiden. men jag tänkte att romanen kanske inte var så bra skriven och om den varit bättre hade jag kanske inte tänkt på det.

några månader senare började jag läsa rid i natt och irriterade mig på precis samma sak. språket kändes forcerat och inte riktigt… rätt. jag antar att det helt enkelt är väldigt svårt att göra det bra så jag vet inte varför jag klagar egentligen. kanske är det bara för att det har gått såpass lång tid sedan boken skrevs att den där typen av historiskt språk inte längre fungerar. om språket varit mer modernt hade jag väl stört mig på det istället. kanske behöver vissa ett lite ålderdomligt språk för att kunna leva sig in mer i att det var förr i tiden. eller så är det att underskatta läsarna.

jaja, i övrigt gillade jag i alla fall rid i natt. jag fastnade inte så mycket för den i början men den blev bättre mot mitten och slutet. det kändes som att moberg läst på mycket för att ge en bra bild av tiden (har ingen aning om han gjort det dock men om han inte gjort det lurade han i alla fall mig). jag gillade att han blandade in en hel del folktro. andra världskrigetblinkningen som alla brukar prata om gick mig som tur är över huvudet (hatar andra världskriget mest av allt). eller var det mest en referens till motståndsrörelsen? för det handlade ju mycket om böndernas motstånd mot den tyska greven. men det var ju ändå fokus på ett tyst motstånd, ett motstånd i tanken. just den biten gillade jag mycket. hur små signaler och ord mellan dem var tecken på motstånd som en utomstående inte kunde förstå (“jag ska ge greven skjuts”). fast öppet motstånd fanns ju också. jaja, nu orkar jag inte skriva mera. i nästa avsnitt tar jag kanske upp lite tankar om tender is the night. hejdå kära läsare!
Selma Lagerlöf hade ju inga problem att skriva historiska romaner som inte känns krystade, eftersom hon har stiliserat språk. Inte för att det är lätt att få det bra heller. Nu vet jag inte hur det var för Lagerlöf, men Frans G Bengtsson beskriver i någon av sina essäer hur ansträngande det var att skapa ett språk till Röde Orm, som ju också är stiliserat med välformulerad dialog.

Jag har läst en del socialrealistiska(?) folkliga romaner från 40-70-talet, och de kommer undan med att använda dialog mellan personer sparsamt och ha desto mer inre dialog.
Veckla ihop

sennight  15:34 5/3 | Stäng | Nästa nya
tycker inte att han lyckades så bra med röde orm.
Jag tycker att han lyckades ganska bra med första boken (om man gillar stilen, som jag gjorde innan jag läste boken för sjätte gången och började tröttna på den). Har för mig att andra boken har större brister, eller så är det mest storyn som är problemet.
Veckla ihop

sennight  10:13 7/3 | Stäng | Nästa nya
intressant. jag trodde inte att du var en röde orm-person. jag läste röde orm (båda delarna, de var sammanslagna i en volym så noterade inte att det var två olika) för första gången för ett par år sedan. tyckte den var alldeles för tramsig. i handlingen, språket och dialogerna.
Tja, läste den första gången i högstadiet och då var den helt rätt. Sedan läste jag om den med jämna mellanrum en bit upp i 20-årsåldern (och någon gång kring 30). Tycker nog fortfarande att den är rolig i delar och med en befriande exotiskt världssyn hos såväl munkarna som hedningarna och araberna, men mycket är bara tramsigt förstås. Är en Frans G Bengtsson-person mer än en Röde Orm-person.

sennight  15:11 7/3 | Stäng | Nästa nya
okej. jag har bara läst röde orm av honom (fick inte direkt mersmak efter läsningen) så har svårt att bilda mig en uppfattning om det.
1. Noll K av Don DeLillo
2. David Bowie: A Life av Dylan Jones
3. The Goldfinch av Donna tartt, Chapter and verse... av Bernard Sumner och Noll K av don DeLillo. Det är nämligen bara de tre böckerna jag läst ut i år. (Goldfinch läste jag till 2/3 för några år sedan)
4. Noll K. Den innehåll vissa passager och grepp som var ganska hisnande, men också flertalet träiga passager. Märklig roman, och fjärran det jag läst av DL tidigare.
1. LA Confidential av James Ellroy
2. The Girls av Emma Cline just nu. Ingen höjdare direkt, men tillräckligt intressant (och kort) för att läsa klart. Inte bestämt vad det blir härnäst, men troligen Ett jävla solsken av Fatima Bremmer.
3. LA Confidential, The Underground Railroad av Colson Whitehead och We Have Always Lived in the Castle av Shirley Jackson
4. It av Stephen King, men jag gillar den ändå, alla brister till trots.

Bara sex lästa så här långt i år, brukar ligga på det dubbla ungefär.
1. Vilken bok läste ut ut senast?
Dragonslayer, fjärde boken i Gotrek & Felix-serien, som utspelar sig i Warhammer fantasy-universat. Tyvärr har serien tappat lite av sin charm längs vägen, första två böckerna var definitivt bäst.

2. Vilken/vilka bok/böcker läser du just nu eller planerar att läsa härnäst?
The Anxiety of Kalix the Werewolf, tredje delen i serien. Ruskigt bra grejer.

3. Vilka är de tre bästa böckerna du läst hittills i år?
Oj, det var svårt. Har läst en hel del riktigt justa grejer men inget som riktigt står huvudet över resten. The Anxiety of Kalix the Werewolf kvalar nog in på topp tre tippar jag såhär halvvägs. The Journey to the West, bok ett, i Anthony C. Yus översättning, får nog oxå vara med. Bästa delen hittills. Sen hade jag nog sagt How to Travel with a Salmon & Other Essays av Umberto Eco. Förbaskat rolig, bitvis.

4. Vilken är den sämsta boken du läst hittills i år?
Jag började på del 1 av Gormenghast, Titus Groan, men fan vet om jag kommer fortsätta. Omständlig och tröttsam, glacialt långsam, väldigt mycket överdrivna och fåniga beskrivningar.

För övrigt vill jag tipsa om goodreads.com - lite som filmtipset, fast för böcker! Fast inte lika samma forum såklart..
1. The Left Hand of Darkness av Ursula K Le Guin
2. Augustus av John Williams
3. The Lathe of Heaven av Le Guin (igen), Handels - maktelitens skola av Mikael Holmqvist och Djursholm - Sveriges ledarsamhälle av Holmqvist (igen)
4. Jag har nog inte läst något riktigt dåligt i år, men jag läste flera av Agatha Christies detektivromaner och de är faktiskt rätt lättviktiga. Nu kom jag på att jag har läst en bok som var sämre än förväntat: Gulliver's Travels av Jonathan Swift. Mest bara intressant som en exposé över 1700-talets engelska språk.
Inlägget är ändrat 9/12 2018.
Historik
Göm historik
1. Blir mest facklitteratur, men skippar de för att fokusera på romaner, så senaste boken jag läste ut var Jens Lapidus ”STHLM DELETE”.

2. För tillfället läser jag ”All that man is” av David Szalay som är en antologibok. Har två historier av nio kvar. Sedan har ”Idioten” av Fjodor Dostojevskij visat sig bli ett långt projekt. Försökt att ta mig igenom den i snart två år. Inte så att den är dålig, men den kräver mycket av sin läsare.

3. ”All that man is” av David Szalay, ”Ett år med min trädgård” av Karel Čapek och "Android” av Marcus Prest. Karel Čapek är en författare som alla borde ge en chans, men börja hellre med ”Salamanderkriget” i så fall. Android var däremot något av en besvikelse, då någon hade lovat mig en bok liknande ”Do Androids Dream of Electric Sheep?”. Nådde inte ens i närheten, men för att vara en finlandssvensk sci-fi var den helt okej.

4. ”STHLM DELETE” av Jens Lapidus. Brukar gilla att varva lite tyngre böcker med så kallade bladvändare, men den här visade sig nästan vara svårare att komma igenom än Idioten.
4. ÄR HELA BOKEN SKRIVEN SÅ HÄR?

Antti  10/12 2018 | Stäng | Nästa nya
Inte långt ifrån. Lapidus försöker vara trovärdig i sitt språk. Finns säkert många som gillar det, men mig stör det mest.
vilken mardröm... *ryser*
tut tut
monsterpop  13/12 2018 | Stäng | Visa arv | Nästa nya
1. 1500- och 1600-talens visböcker, del 1

2. 1500- och 1600-talens visböcker, del 2
norske mellomalderballadar: riddarballadar 1
ur nerikes folkspråk o folklif
poetiska eddan
kottō: being japanese curios, with sundry cobwebs
folkdiktning 1
svensk folkpoesi
swenska folkets sagohäfder 1
wärend o wirdarne 1
tusen o en natt
hervarar saga o heiðreks
1984
mabinogion
(min adhd har adhd)

3. skugg-gömman, danmarks gamle folkeviser 2, völsungasaga

4. nibelungenlied
1. Jag ska bygga ett slott av pengar

2. Det omätbaras renässans

3. Svårt. Jag läser egentligen inte såå mycket och minns nog ännu mindre, iaf inte när (typ vilket år) jag läst det. Sånt minns jag nog oftast bara om jag kan koppla det till t ex en resa eller så som jag minns, läser mer på resande fot och boken/böckerna blir då kopplad till platsen. Sånt jag läst på resor i år och minns är... Mörkrets hjärta, Äcklet, För många maskiner, Romträsket, Barabbas, Tystnadens historia, Omgiven av idioter... En del bättre, en del sämre. Märkligaste jag läst eller iaf långskummat i år är nog iaf 10 PRINT CHR$(205.5+RND(1)); : GOTO 10 (tjuvläste på Foyles Charing Cross...)

4. Se föregående svar. Kanske inte helt rättvist - tog typ 5 minuter - men jag är böjd att säga Kew Gardens (läste på båten mellan Buenos Aires och Colonia).

Laszlo Kovacs  26/12 2018 | Stäng |
Äcklet är en höjdare!
SESN AB © 2000-2017 Om du vill kontakta oss gällande annonser, maila till info@sesn.se Om Filmtipset Kontakt Medhjälpare Länkar Hjälp Regler & Villkor