|
U ng flicka precis i början av livet blir kär och det tillstöter komplikationer. Och? Låter det lite väl standard kanske? Om jag lägger till att hon är medlem i något fundamentalistiska 'Jehovas Vittnen' då?? Jo, så illa är det. Församlingen kan inte tänka sig att komprimissa, så hon måste välja – sitt gamla liv, eller hamna på kant med församlingen och i värsta fall bli utstött.
Danskdjävlar! Och det säger jag med den största respekt; danskarna är fantastiska på att göra riktigt bra filmdrama; detta är absolut inget undantag. Helt sjukt egentligen att detta pytteland sprutar ur sig bättre filmer på ett år än vad vi i sverige gör på kanske ett decennium.
Filmen är välspelad, mycket bra manus och lagom dogmakänsla. Huvudrollen känns verkligen som en ung flicka av kött och blod, som slits mellan sin inlärda ideologi och kroppens förvirrande signaler. Det finns mer som ligger under ytan i familjen. Pojken som spelas av Johan Philip Asbæk är förresten oerhört lik en lite tjockare Ewan McGregor, precis lika charmig och samma glimt i ögonen...
Filmen hade kunnat vikas ut på något av alla de stickspår som erbjuds, men det är en ganska rakt berättad historia. Det gör mig personligen ingenting, det finns en känsla av dokumentär över filmen, mer om det senare...
Tydligen så är detta danskarnas bidrag för Oscarsgalan 2009, deras senaste bidrag – 'Efter Bröllopet' tillhörde kanske förra årets bästa och starkaste filmer. Mycket att leva upp till alltså.
Precis i dagarna trillar det ner faktiskt ner en svensk bok om samma sak; 'Jehåvasjävlen'. Också byggd på en verklig historia, men där 'To Verdener' har ett tydligt stråk av sorg och hjärtslitande val så är boken mest ett uttryck för förvåning – att man kan gå runt i en glasbubbla mitt ibland oss alla andra och hela tiden vara så avskild från verkligheten. Fascinerande!
Förresten – glömde jag nämna att filmen är byggd på en verklig historia?
|
