|
I den fjärde Airport-filmen har det verkligen ballat ur. Man försöker nämligen slå på stort genom att låta handlingen utspela sig ombord på det smått klassiska flygplanet Concorde.
Som alltid i katastroffilm blir det lite prolog med karaktärsintroduktioner och annat tjafs. Den här gången handlar det om en kvinnlig tv-reporter som får nys på att hennes boyfriend, tillika förmögen affärsman, har varit inblandad i illegal vapenhandel. Med sig på Concordeplanet på väg till Moskva, med mellanlandning i Paris, har hon dokument som bevisar affärsmannens skuld. Med detta mot sig gör han gör precis vad var man skulle göra – han försöker skjuta ner Concorden med missiler!
Det tar oss till min favoritdel: George Kennedy! Han spelar samma karaktär som i de tre första filmerna, men har ändå lyckats med en mäktig karriärsutveckling. I första filmen är han mekaniker, i andra någon sorts flygplatsledare, i tredje vanlig affärsman och nu i nummer fyra är han inget mindre än en – pilot! Hur det nu gick till..
Ratta flygplan kan han göra däremot. När planet blir attackerat av missiler tar han tag i spakarna och gör helt otroliga manövrar. Han gör loopar, rollar och lyckas dessutom utmanövrera ett gäng stridsflygplan. Det är inte dåligt! Det är mest imponerande när han börjar trixa i mach 1 eller högre. Då tycker i alla fall jag som läser fysik på daglig basis att krafterna på planet borde bli övermäktiga, men icke!
Resten av filmen är mest en katt-och-råtta-lek med rätt krystade skämt och obegriplig handling. Men vad gör det när det faktiskt är ordentligt underhållande? Absolut sämst i serien, men de andra är riktigt vassa. Ettan är en klassiker fylld av stjärnor, tvåan är Charlton Heston-show och trean är den enda som faktiskt är spännande.
|