Som besökare på Filmtipset samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
 
Betyg idag: 406 Besökare idag: 4 339
annons
annons
Laddar...

Recension av Candyman

Regissör: Bernard Rose
År: 1992
Till filminfo
Betygsätt:
Antal visningar (2022)    Forumdiskussion (0)
10/8 2009
Recenserad av Rubbermonster
C
andyman är en film som jag aktat mig lite för, i och med att det ploppat ut uppföljare och jag får intrycket att Candyman har blivit en liten sån där franchise som Freddy och Jason och allt sånt där. Å andra sidan så vet jag ju att Tony Todd är en bra skådespelare så förr eller senare så var det väl oundvikligt att jag skulle se den. Det var dumt att vänta så här länge. Candyman är kanske inget mästerverk, men en solid skräckfilm som fokuserar mer på stämning än splatter och som har ett manus med en hel del intelligens.

Vi får följa Helen Lyle (mycket bra spelad av den synnerligen vackra Virginia Madsen i sin prime) som skriver en doktorsuppsats om vandringsmyter och fastnar för den om Candyman, en före detta slav som blev lynchad när han blev kär i en vit kvinna. Lynchningen var synnerligen brutal då de sågade handen av honom med en rostig såg och ersatte den med en krok, samt lät honom bli stungen till döds av bin. Enligt legenden så skall han komma om man tittar i en spegel och säger Candyman 5 gånger. Helen och hennes kollega börjar fråga runt om legenden i ett nergången område främst bebott av fattiga svarta människor och ju mer hon får reda på, ju mer fascinerad blir hon. Givetvis så kan hon inte hålla sig från spegeln och hon säger orden 5 gånger. Det hon själv inte tror på kommer snart efter henne och hon finner sig anklagad för flera mord, samtidigt som Candyman vill ha något av henne.

Filmen är långt ifrån någon vanlig skräckfilm, åtminstone enligt Fangoriamallen. Nästan alla scener utspelar sig i dagsljus eller i fullt upplysta lokaler och det är upp till Tony Todd (med sin helt magnifika röst), Virginia Madsens skådespeleri och Philip Glass underbara musik att fastställa själva skräckelementen och det gör de alldeles utmärkt.[*} Speciellt blodig är inte filmen heller, utan förlitar sig mer på ljudeffekter och din egna fantasi till vad som händer i scenerna. Regin är stark och fotot fångar fint de kalla smutsiga miljöerna som huvudpersonerna rör sig i. Vad som inte riktigt fungerar är twisten i slutet som känns rätt men ändå onödig. I slutändan så är det här en mycket välgjord skräckfilm som har det där lilla extra som gör att man fortfarande funderar på filmen efter att den är slut. Jag har en känsla av att detta är en film som växer vid flera tittningar. Nu är frågan - vågar man se uppföljarna?

Recensera denna film själv (endast medlemmar)
Fler recensioner
Länkar
av samma film
Rubbermonster 1 har röstat
 
av Rubbermonster
Escalofrío
 0 har röstat
Drag Me to Hell
 8 har röstat
Fruktans ö
 1 har röstat
Candyman
 1 har röstat
De dødes tjern
 0 har röstat
13
 1 har röstat
Carver
 0 har röstat
Cthulhu
 3 har röstat
Hell of the Living Dead
 3 har röstat
Djävulsrallyt
 1 har röstat
 
Senaste recensioner
Olofs frostiga äventyr
2 har röstat
Slender Man
1 har röstat
Annie
0 har röstat
Mördaren - en helt vanlig person
1 har röstat
ReGOREgitated Sacrifice
3 har röstat
Unforgettable
1 har röstat
Love, Simon
1 har röstat
Evil Dead
0 har röstat
Den bästa sommaren
1 har röstat
Psycho II
0 har röstat
Spinal Tap
0 har röstat
Lilja 4-ever
0 har röstat
Den blomstertid nu kommer
3 har röstat
Mystic River
0 har röstat
Hobbit: En oväntad resa
2 har röstat
The Unsaid
0 har röstat
The Green Inferno
0 har röstat
Star Wars: The Last Jedi
3 har röstat
Ben Hur
0 har röstat
Lethal Invasion
0 har röstat
 
SESN AB © 2000-2017 Om du vill kontakta oss gällande annonser, maila till info@sesn.se Om Filmtipset Kontakt Medhjälpare Länkar Hjälp Regler & Villkor