Som besökare på Filmtipset samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
 
Betyg idag: 677 Besökare idag: 5 199
annons
annons
Laddar...

Recension av Dead Man

Regissör: Jim Jarmusch
År: 1995
Till filminfo
Betygsätt:
Antal visningar (2305)    Forumdiskussion (0)
25/12 2004
Recenserad av Berglomi
N
eil Youngs magiska gitarr sätter direkt atmosfären för filmen, och ju längre den fortgår desto mer känns det som att Neil Youngs ackompanjerande är filmens själ. Jag undrar ibland om det är i hans magiska gitarrstämmor som vi befinner oss i, om det är dessa som är berättaren vi lyssnar på.

Dead Man handlar om en surrealistisk inre resa för revisorn William Blake, som till en början rädd och osäker finner sig vara strandad i den lilla staden som är den sista utposten för de vita människorna under nybyggarepoken i Amerika. Han hamnar ofrivilligt i trubbel och kollapsar ute i vildmarken. Skottskadad och nära till döds får han hjälp av indianen Nobody, och de två rider vidare med både farliga prisjägare och sheriffer i hasorna.

Deras resa påminner mig om Capt. Benjamin L. Willards jakt efter Col. Walter E. Kurtz i Apocalypse Now. Likt Willards liknande resa längs med floden i Vietnamn möter även Blake och Nobody på civilisationens sista utposter i nybyggar-Amerika, den vita mannens förödelse och förtryck av minoriteter. Blake är ett offer för omständigheterna, men han lär sig också av dessa och förvandlas under filmen till något mycket mer andligt och tryggt än den osäkra och rädda kontorist han påbörjar sin resa som. Ju längre filmen fortgår desto mer surrealistisk ter sig Blakes resa, och vi som betraktare är precis som Blake till en början tomma men efterhand fylls vi med erfarenheter som leder oss längre ifrån den vita mannens civilisation och närmre indianernas andliga visdom - till något mer substansiellt och spirituellt.

Utan Neil Youngs gitarrstämmor vet jag faktiskt inte om den Dead Man skulle fungera lika bra. Dead Man är oerhört välgjord, dialogen är underbart skriven och den skulle utan musiken fortfarande kunna vara en mycket bra film. Men det känns nästan som att filmen är gjord för Neil Young, gitarrstämmorna greppar tag i mig och de lyfter till en magisk nivå. Det är så mycket mer än bara ljud. Musiken är oerhört laddad med ett otroligt djup - och det är med en trollbindande kraft den berättar om civilisationens förtryck och svaghet, om indianernas lidande och styrka och sist men inte minst om William Blakes äventyr mot någonting större än liv och död.

Recensera denna film själv (endast medlemmar)
Fler recensioner
Länkar
av samma film
Berglomi 32 har röstat
 
av Berglomi
Door in the Floor
 5 har röstat
Min onkel
 5 har röstat
Ljuva morgondag
 4 har röstat
Dead Man
 32 har röstat
Open Water
 9 har röstat
A Tale of Two Sisters
 10 har röstat
 
Senaste recensioner
Olofs frostiga äventyr
2 har röstat
Slender Man
1 har röstat
Annie
0 har röstat
Mördaren - en helt vanlig person
1 har röstat
ReGOREgitated Sacrifice
3 har röstat
Unforgettable
1 har röstat
Love, Simon
1 har röstat
Evil Dead
0 har röstat
Den bästa sommaren
1 har röstat
Psycho II
0 har röstat
Spinal Tap
0 har röstat
Lilja 4-ever
0 har röstat
Den blomstertid nu kommer
3 har röstat
Mystic River
0 har röstat
Hobbit: En oväntad resa
2 har röstat
The Unsaid
0 har röstat
The Green Inferno
0 har röstat
Star Wars: The Last Jedi
3 har röstat
Ben Hur
0 har röstat
Lethal Invasion
0 har röstat
 
SESN AB © 2000-2017 Om du vill kontakta oss gällande annonser, maila till info@sesn.se Om Filmtipset Kontakt Medhjälpare Länkar Hjälp Regler & Villkor