Som besökare på Filmtipset samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
 
Betyg idag: 704 Besökare idag: 4 925
annons
annons
Laddar...

Recension av Utpressning

Regissör: Howard Hawks
År: 1946
Till filminfo
Betygsätt:
Antal visningar (1278)    Forumdiskussion (0)
28/11 2013
Recenserad av Tabu
P
rivatdetektiven Philip Marlowe anlitas av den sjuklige generalen Sternwood. Sternwood ämnar stoppa ett utpressningsförsök gentemot sin yngsta dotter Carmen, men uppdraget kommer mycket snart visa sig vara betydligt mer komplicerat än så. Marlowes utredning tar många vändningar åt olika håll, några leder tillbaka till hemmet. Snart står det klart att inte bara den yngsta dottern i familjen utan även den äldsta, Vivian Rutledge, som dyker upp lite här och var under filmens gång för att slutligen hamna i armarna på Marlowe, är inblandad. Den röda tråden genom filmen är att alla tycks ha en hållhake på någon, vilket trevandes leder Marlowes detektivarbete närmare upplösningen. Vi förstår snabbt att ingenting är vad det ser ut att vara, det finns en verklighet dold bakom allt som sägs och görs, vilket Marlowes intentioner är att komma underfund med.

"The Big Sleep" (1946) tenderar att bli aningen rörig från och till, många namn att hålla reda på, å andra sidan är inte filmen enkelspårigt och förutsägbar som många andra. Rörigheten har sitt ursprung i detektivromanen av Ramond Chandler, som har en komplicerad intrig. Chandler var inte nogräknad med detaljerna i berättelsen utan ville mera skildra verklighetens ofta tillkrånglade sammanhang: ’” Jag har en förskräcklig brist”, bekänner han ” jag låter karaktärerna rusa iväg med scenerna och vägrar sedan att kassera de scener som inte passar in. ”’ Principiellt sett innebär överföringen av roman till film svårigheter, även då den litterära källan är helt otvetydig. När det sedan gäller detektivromanen är det även extra svårt att överföra det skrivna ordet till bild, då själva gåtan och lösningen innehåller slutledningar som gör sig bra och underhållande i text men som inte fungerar i en film. Rent visuellt gör sig handling och action bättre än att försöka återge tankearbete. Kombinationen av dessa faktorer gjorde att boken egentligen inte var lämpliga att skapa en lättbegriplig film av. Detta visade sig redan vid inspelningsarbetet. Katarina Frostenson skriver följande i ”Raymond Chandler och filmen” (1978): '"The Big Sleeps" intrig blev emellertid ingen i filmgänget klok på. Under inspelningen diskuterade Hawks och Humphrey Bogart, som spelade Marlowe, om ett av dödsfallen var mord eller självmord. Det gällde om familjen Sternwoods chaufför Owen Taylor. Då de inte kom till rätta med problemet skickades ett telegram till manusförfattarna som även de ställde sig frågande. Till sist vände man sig till Chandler, men han kunde inte erinra sig vad som orsakat Taylors död och gåtan förblev alltså olöst."'

Förvirringen var total, inte bara hos publiken. Hawks har förklarat att han efter "The Big Sleep" inte längre oroade sig för logiken i sina filmer. Och trots att 1945 års version ägnar mer tid åt själva handlingen än romansen är den också tämligen rörig. Detta betyder inte att filmen som sådan skulle behöva vara dålig. Tvärtom, filmen lever sitt eget liv just som film precis som boken som bok. Hawks var mycket förtjust i berättelsen och hans mål var att av den göra någonting roligt och underhållande. I likhet med Chandler och de hårdkokta författarna undviker han resonemang, förklaringar och medvetna symboler i sina filmer. En bra regissör för honom är liktydigt med en som kan berätta bra historier och som inte tråkar ut sin publik. Hawks är i detta ändamål en professionell hantverksskicklig regissör snarare än en nyskapande artistisk, det visuella förtäljandet är inriktat på att vara ändamålsenligt snarare än egensinnigt. Han koncentrerade sig på att göra spännande och levande scener med atmosfär, inte helt olikt Chandlers berättarteknik. Med facit i handen kan man därför konstatera att utan skådespelarinsatserna kunde mycket väl filmen trots Howard Hawks yrkeskunnighet ha blivit en i raden av mindre namnkunniga noir filmer. "The Big Sleep" är en film som vilar på sina rollinsatser mer än sitt konstnärliga uttryck, och om det inte vore för skådespelarnas framgång i sitt arbete hade det med all säkerhet inte blivit något vidare bra resultat. Vad vore filmen t.ex. utan alla dessa bitska, underfundiga repliker som utväxlas med en stor portion humor emellan Bacall och Bogart?

Recensera denna film själv (endast medlemmar)
Fler recensioner
Länkar
av samma film
Tabu 2 har röstat
 
av Tabu
Flykten från Borneo
 1 har röstat
Utpressning
 2 har röstat
 
Senaste recensioner
Olofs frostiga äventyr
2 har röstat
Slender Man
1 har röstat
Annie
0 har röstat
Mördaren - en helt vanlig person
1 har röstat
ReGOREgitated Sacrifice
3 har röstat
Unforgettable
1 har röstat
Love, Simon
1 har röstat
Evil Dead
0 har röstat
Den bästa sommaren
1 har röstat
Psycho II
0 har röstat
Spinal Tap
0 har röstat
Lilja 4-ever
0 har röstat
Den blomstertid nu kommer
3 har röstat
Mystic River
0 har röstat
Hobbit: En oväntad resa
2 har röstat
The Unsaid
0 har röstat
The Green Inferno
0 har röstat
Star Wars: The Last Jedi
3 har röstat
Ben Hur
0 har röstat
Lethal Invasion
0 har röstat
 
SESN AB © 2000-2017 Om du vill kontakta oss gällande annonser, maila till info@sesn.se Om Filmtipset Kontakt Medhjälpare Länkar Hjälp Regler & Villkor