100 Girls

Har inte sett den på över 10 år nu men minns att jag tyckte den var väldigt bra.

Men fy fan...

Det kändes som om det var länge sen jag såg den, så några djupare spår sätter den inte.

Den är ju faktiskt ganska rätt på det när det gäller feminismen men den är fortfarande inte på något sätt bra. Fast å andra sidan är ju Emmanuell med, så lägre än två vore otänkbart.

Den var OK på det sättet att man inte kände att man hade förlorat tid av livet men det var inget man ser igen.

Massor av snygga tjejer (100 stycken). Men i övrigt en trist film.

Brukar hata dessa collage filmer, även om jag tittar på dom en del, men denna var faktiskt bättre än nästan alla. Gillar huvudkaraktären, hans äventyr att hitta sin mystiska kvinna och hur han då lär känna nästan alla andra tjejer på sin skola och lär sig mycket om de båda könsrollerna. Väldigt overklig och riktad mot kåta killar men underhållande ändå.

Njaa asså den var okej men ändå lite seg tyckte jag. Dock snygga tjejer;)

Vämjeligt. Det är alltid hopplöst när college-filmer försöker ha något att säga.

Det är ju inte varje dag man sänker en 4a till en 1a men i det här fallet var det oerhört befogat. Jag lägger 40% av skulden på Michael Davis och 60% på Jonathan Tucker som är bland det störigaste jag nånsin sett, han slår till och med Ken Ring och då är det illa. Självgodheten som dryper genom hela filmen är inget annat än vidrig, om Tucker nu vill vara en tjej så mycket så kan han väl skära av sig pitten och blöda till döds då. Dialogen består av helt random fakta och visdomsord som bara används för att man ska tycka att huvudperson är det coolaste som hänt världen sen skivat bröd. Det faktum att han är en snidey ginger motarbetar ju hela idén, en annan casting hade förmodligen gjort filmen lite mindre irriterande men hela den pseudointelligenta konstanta utläggningen om skillnader mellan manligt och kvinnligt vill man ju bara spy på. Om festen ska bli fin sveper jag hellre en 18a Explorer än tittar på det här spektaklet. Då hjälper det inte ens att Chriqui är bland det snyggaste som finns och att regissören zoomar in en massa hud, den här filmen insisterar på sig själv alldeles för mycket. Sista spiken i kistan står den avslutande monologen för.