BETYG
3.3
av 5
3.3
av 5
Aileen: Life and Death of a Serial Killer
1992 gjorde Nick Broomfield (Kurt & Courtney, Biggie & Tupac) en film om den kvinnliga seriemörderskan Aileen Wuornos, dömd till döden för sju mord. När filmen tio år senare användes som bevismaterial i de märkliga turerna inför Aileens avrättning började Broomfield att filma igen. Som vanligt väjer han inte för något och stänger aldrig av kameran. Det skakande resultatet skildrar inte bara Aileens svåra barndom, utan är även ett tydligt ställningstagande mot dödsstraff och det tveksamma i att avrätta mentalt sjuka.
| Originaltitel | Aileen: Life and Death of a Serial Killer |
| Regissör | Nick Broomfield, Joan Churchill |
| Genre | Dokumentär, 2000-tal |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 453 |
| Filmnummer | 16725 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Till slut blir det tjatigt att lyssna på den galna kärringen... Kände ingen som helst sympati för varken Aileen eller Nicks politiska statement. Ensidig dokumentär.
En mer gripande och strukturerad dokumentär än den första "Aileen Wuornos: Selling Of A Serial Killer". Här täcks det mesta som även togs upp där, samt mer. Fascinerande och obehagligt att följa Aileens resa mot sin avrättning, och samtidigt få insikt i hennes bakgrund och spelet bakom rättegången, media och behandling i fängelset. Stark dokumentär.
Tycker den här filmen lämnade ganska mycket kvar att önska, men jag kan inte förneka att ämnets egen styrka, och inblicken i det som ges av filmen, väger upp för en hel del störningsmoment.
Aileen Wuornos öde har fascinerat mig sedan jag såg Charlize Therons tolkning av henne i filmen "Monster". Hur någon som utfört så "onda" handlingar ändå får min och många andras fullaste sympati? Men det är trotsallt just det. Vi är alla människor och vi bär alla på "ondska" och "godhet" inom oss. Onda handlingar gör inte en människa mer "ond" än någon annan. Bara mer mentalt förvirrad. Aileen var såpass utsatt hela livet att hon antagligen förlorat verklighetsuppfattningen. Men var det "rätt" att avrätta henne pga psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa som i sin tur grundar sig i en barndom/ett liv fyllt av svek, utanförskap och fysiska och sexuella övergrepp? Hur som helst, det finns många frågor man kan ställa sig och mer passande forum än här... För att återgå till dokumentären gör Nick Broomfield ett intressant, kanske något vinklat, porträtt av Aileens väg mot avrättning. Ett porträtt som väcker många frågor och tankar. Helt klart sevärd. 6/10.
Jag tycker den var fängslande (no pun intended). Men, framförallt är den obehaglig. Tycker man lämnas med en obehagskänsla som sitter i ett tag. Den väcker så många frågor. Vemvilka är de mest onda egentligen? Vem är frisk, vem är sjuk? Så tragisk, och samtidigt så intressant. 7/10
De åsikter jag hunnit skaffa mig efter förra filmen ändras nu med den här filmens helt andra perspektiv. Jag tycker inte att man ska läsa om den innan man tittar. Se den första dokumentären. Uppskattar du den så kollar du in den här också. De är ungefär på samma nivå. Betyg 3/5 eller 4/6.
Hemsk.
Jag har blandade känslor för Nick Broomfield, men människoödet han skildrar är starkt.
Fascinerande! Men mer människan än själva filmen. Okej intervjuer, men skulle önska ett mer genomtänkt narrativ. Eller åtminstone en annan berättarröst.
Nick Broomfield gör ett så jävla äckligt och sliskigt intryck att det mest stående intrycket av hans dokumentärer alltid blir en önskan att nån av de galna mördare eller hiphop-gangsters han intervjuar ska lyckas ta livet av honom... Tills den dagen får man nöja sig med att dokumentärerna brukar behandla ganska spännande livsöden
