American Honey

Svårt att betygsätta, håller med om att den är för lång, den lyckas även med bedriften att få en att sympatisera med deras huvudsakligen rika offer snarare än protagonisten. Lite fascinerande att något som ska vara en ungdomsfilm ändå kör hårt på temat "musikens fördärvande makt", något som först anspelas på skämtsamt för att sedan av allt att döma tas på allvar. Delvis säkert en rätt realistisk skildring av USA och hur det går när man försöker leva livet raplåtarna de lyssnar på genom nästan hela filmen svamlar om, fast lite komiskt ändå att huvudpersonens katharsis kommer när hon tydligen får höra vit arbetarklassmusik för första gången.

Känns ganska autentisk men saknar något konkret att bry sig om och är minst en timme för lång, vilket är mycket märkligt eftersom detta borde vara världens enklaste film att klippa ner.

En ofiltrerad och aktuell skildring av den amerikanska mellanvästern där karaktärerna känns väldigt trovärdiga. Jag gillar att den undviker att falla in de vanliga manusmallarna och istället glider runt ganska planlöst utan ett behöv att knyta ihop allt. Är det t.ex. bra för huvudpersonen att hon drog iväg på den här resan? Fan vet. Filmen verkar inte vara speciellt intresserad av att tänka i termer om bra och dåligt. Kanske är det just därför som karaktärerna är trovärdiga. Men huvudpersonen växer iaf upp och utvecklas under resans gång på ett intressant sätt, men inte heller där man fram den stora hammaren, och vem hon egentligen har blivit i slutändan lämnas till stor del osagt. Jag kommer väl inte ifrån att karaktärerna kan kännas lite enerverande, men det var mest i början, om det var jag som vande mig vid dem eller om filmen tonade ner dem efterhand är jag inte riktigt säker på

En enda lång dubbeltydig resa kan man säga vad det skulle sluta i kändes inte självklart. Här flimrade det förbi många olika karaktärer, den ena värre än den andra och ibland lite för mycket. Men i det stora hela var det rätt skönt att följa med på resan, om än den var aningen för lång. Musiken var härlig och gjorde nog mycket av stämningen och Sasha Lane var otroligt bra i sin roll. Den växte efteråt så till slut blev det en trea.

Föör lång. Allsång på allsång i vagnen. Nä den blir boring...

Vill att det ska vara bra men 2 t och 40 m meningslöshet blir för mycket .Det enda bra är väl att det visar vilket s..t land Amerika kan vara om man hamnar utanför samhället

Jag ska säga som det är: det här är en trist, ointressant och dåligt filmad rulle om ett gäng odugliga losers. Eller är det bara jag?

På många sätt riktigt riktigt bra, Andrea Arnold har fantastisk känsla. Men filmen tar liksom inte vägen någonstans och när den är två timmar och 40 minuter lång så blir det liksom ganska oengagerat och småtråkigt utan någon riktning. Trean är klar och rent av ganska stark, filmen flyter ändå på hela tiden och även om det blir småtråkigt blir det aldrig heltråkigt, och när filmen är bra är den BRA. Men, jag känner ingen riktig kemi och jag tycker det är mycket som är oklart, på både bra och dåligt sätt.

På plussidan, kemin mellan Shia och Sasha. Filmningen, musiken, hur ojämnt fördelat socioekonomiskt det är. På minussidan: Ingen karaktärsutveckling, för lång, repetiativ, vi får följa ett gäng "white trash"-ungdomar, som sjunger med i låtar i en van typ 10-12 ggr. Det finns typ ingen historia att berätta. Trivsam indiefilm men jag skulle inte kalla den direkt bra.

Vackert och stundvis nervigt men jag förstår nog inte riktigt storheten i denna film.