BETYG
3.9
av 5
3.9
av 5
Early Summer
I efterkrigets Tokyo splittras en familj efter att dottern vägrat gifta sig med mannen föräldrarna valt åt henne. Hon finner istället en annan man att gifta sig med.
Originaltitel | Bakushû |
Regissör | Yasujiro Ozu |
Manus | Kôgo Noda, Yasujiro Ozu |
Genre | Drama, 50-tal |
Skådespelare | Setsuko Hara, Chishû Ryû, Kuniko Miyake, Seiji Miyaguchi, Ichirô Sugai, Chieko Higashiyama, Haruko Sugimura, Chikage Awashima, Shuji Sano, Hiroshi Nihon'yanagi, Kuniko Ikawa, Toyo Takahashi, Kokuten Kôdô, Tomoka Hasebe, Kazuyo Itô, Zen Murase, Tomiko Nishiwaki, Matsuko Shiga, Isao Shirosawa |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 239 |
Filmnummer | 22268 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Andra delen i Yasujirō Ozus hyllade Noriko-trilogi. Även i denna film pressar omgivningen på för att Noriko (Setsuko Hara) ska gifta sig och gå vidare till nästa fas i livet. Skillnaden mot första delen Late Spring är att hon i denna film väljer en egen partner (baserat på en väldigt specifik händelse) i stället för familjens förslag. Early Summer är en stark film, men med tanke på att den handlingsmässigt är så otroligt lik Late Spring upplevs den ändå som något redundant. Slutet är heller inte alls lika berörande som i Late Spring.
Trevligt att efter många år ånyo se om Yasujiro Ozus Early Summer från 1951 (originaltitel Bakushû); den andra filmen i Noriko-trilogin. Early Summer är ännu en lysande skildring av japanskt vardagsliv; realistiskt och vackert och med strålande skådespelarprestationer över hela linjen. Filmens lysande stjärna är Setsuko Hara (Japans Garbo) men också Chishû Ryû och Kuniko Miyake är mycket bra. Och ett extra plus för den följsamma musiken. Betyg 5.
Nästan på Tokyo Story-nivå. Underbara dialoger och ett behagligt lugn i varje scen. Ozu var en mästare.
Farligt nära en tvåa här Ozu! Ser inte helt storheten som många verkar se. Men tack vare ett karaktäristiskt och snyggt foto samt två älskvärda och helt underbara karaktärer i Noriko och Aya så rullar den precis över till betyg 3. Men jag måste erkänna att jag några gånger satt och vickade lite avigt på foten, men många gånger så log jag inom mig för de många trevliga karaktärerna vi stötte på, men på det stora hela blev jag inte helt golvad i denna första film jag ser av denna legendar. (7/15)
Självklart ganska lik Late Spring, men har samma nakna och generationsspelande kärna. Otroligt vackert avslutnings-shot som är ett av flera underbara kameragrejer som Ozu överraskar sin publik med i den här filmen. Karaktärerna är väl det som kanske överträffar nämnda Late Spring - vi har ett skönt persongalleri här där alla smyger sig på och blir en härlig bekantskap på sitt sätt - alltifrån osköna ungar till den lite åldrige gamle släktingen. Och även narrativt leker Ozu med tittaren - vi lär känna sonen/brodern lite kort genom ett par olika scener, Coca Cola-passagen som jag tyckte var skoj, diskussionen mellan gamla tjejgänget, "beslutet" etc - man tvingas hela tiden vara på tå och strukturen känns fri och befriande. Och utan flashbacks. Men man hänger med ändå. Äkta. Hara är fruktansvärt otroligt bra - en all time insats. 92/100
Jag fortsätter gilla det jag ser av Ozu. Den här påminner en hel del om Late Spring, men den här gången är det fler karaktärer och en lättsammare ton (ungarna är faktiskt lite roliga, något jag aldrig trodde att jag skulle skriva), och det gör att den här filmen blev mer engagerande för mig. Men kanske lämnade Late Spring ett starkare avtryck efteråt, båda filmerna är hursomhelst bra. Allt äktenskapsintrigerande kan bli lite svårt att relatera till som 2000-tals-svensk, och jag kan inte förneka att jag irriterade mig en del på några av karaktärerna, men det är också just det som gör filmen så intressant. Ozu tycks vara en mästare på att fånga en tid och en plats, och är man intresserad av Japan under den här tiden så känns hans filmer ovärderliga. Precis som i de andra två filmerna i Noriko-trilogin så står Setsuko Hara för en alldeles utmärkt skådespelarinsats, hennes karaktärer blir så lätta att tycka om och att bry sig om. Filmen griper dock aldrig tag i mig på det sätt som den måste för att jag ska ge en sån här film ett högre betyg än en trea, men jag rekommenderar den varmt ändå
Lysande, Ozu! Utsökt skådespeleri och foto (som vanligt). Imponerande att hålla igång både huvudberättelsen och alla sidospår. Alla karaktärer får ta plats i Early Summer på ett riktigt läckert sätt. De tre havsscenerna är underbara!
Ozus modigaste film. Stor film som lyckas gå i hamn med allting. Vuxna bråkar. Barn stör. De förstår inte varandra. Men vad finns att förstå? Allting är konstruktioner. Ingenting känns på sant (för dem). Allting känns sant (för oss). Setsuko Hara gör en av de starkaste porträtten någonsin. Chishû Ryû gör en ovanlig roll men det är bara positivt. Regin är fulländad och synkar innehållet perfekt. Det finns inte en scen i vilket det inte pågår någonting ytterligare än vad som sägs. Känns också mer personlig än andra Ozu-filmer. Innehåller också flera av hans mest gripande och vackra scener. Hade gärna höjt betyget efter denna omtitt men det var redan högsta.
Den är intressant och välgjord, men jag tycks inte engagera mig tillräckligt mycket när det gäller Ozu. Det är synd eftersom jag så gärna vill tycka om honom mer.
En av de bästa filmerna någonsin och allt är som det skall. Ozu skildrar allting på det bästa sätt som går. Musiken är vidunderligt vacker, skådespelarna håller absolut högsta kvalitet och manuset går egentligen inte att göra bättre. Betyg 9.9