Beetlejuice Beetlejuice

Efter att ha blivit lite besviken på originalet vid en omtitt var väl förväntningarna inte speciellt höga på den här uppföljaren. Den påminner ju mycket om originalet på många sätt och man behåller t.o.m. lite gammal stop motion men överlag tror jag nog att gillar den här snäppet mer. Kul att de fått tillbaka Keaton, Ryder och O'Hara 36 år senare och de är oförtjänt välbehållna, speciellt Keaton ser ju fan nästan yngre ut i den här filmen. Ortega är ett bra tillskott men också roligt att se Dafoe i vanlig ordning. Dolmen som Ryder fått ihop det med hade en fascinerande mix av Antonio Banderas och Steven Seagal i sina drag och han var precis så störig som jag gissat att han avsåg vara. Ingen ny klassiker, men jag väljer ändå att avrunda uppåt den här gången till en svag 3a, det var en lättsam, underhållande åktur trots allt.

Underhållande och tempofylld med en hel del knasigheter från Burton som väntat. Var länge sedan man såg originalet, så kan inte jämföra, men den här var helt ok.

Skrattade högt flera gånger. Men trots den långa speltiden känns den för kort och spretig, tyvärr

Tim Burton tillhör inte den som gärna gör uppföljare, med undantaget av "Batman returns." Men att en uppföljare till klassikern Beetlejuice skulle vara given var en efterlängtad återkomst. Frågan är om filmen nådde upp till förväntningarna? Absolut, visst, inte lika klassisk som första filmen, vilket inte är ovanligt, men här går Tim Burton tillbaka till sin skruvade filmskapande som gjorde honom känd. Här får vi en blandning av både nya och gamla karaktärer, och vi får ta del av den gamla konsten med stop motion och ingen onödig modern CGI. Michael Keaton, Winona Ryder och Catherine O´Hara är lika klockrena i sina roller och vi får också skådespelare som Willem Dafoe och Danny DeVito i mindre roller för att nämna några. Tillsammans med Denny Elfmans musik som både ger oss gamla tonerna från originalet och lite modernare och en skruvade men underhållande handling skapar Tim Burton en underhållande uppföljare som faktiskt fungerar mycket bra. Klassisk Tim Burton när han var som allra bäst, även om jag älskat allt han gjort så kändes det skönt att återse hans gamla rötter inom filmkonsten igen.

En kompetent film på många sätt. Väldigt rörigt manus med för många karaktärer dock. Kunde aldrig riktigt tvätta av sig penga-greppande-uppföljar-stinken tyvärr.

Har inte sett originalet, men blir sugen nu efter hur bra och rolig denna var. Många kul, brutala effekter, och skådisarna är på topp, framför allt Catherine O'Hara är rolig i sin roll. Men som andra har sagt var det väldigt många historier som man försökte klämma in i filmen, och vissa utvecklades aldrig riktigt. Men överlag bra och skoj.

'Member Beetlejuice?

Snygg, bitvis småkul, men ärligt talat känns det rätt menlöst.

Att återvända 36 år senare känns inte särskilt nödvändigt men charmen och tempot från originalet finns i viss mån kvar. Just samtiden och världen ovan jord hade kunnat göras lite mer välskriven då den mest kändes ihopkastad medans de dödas värld kändes oförändrat från i originalet. Sångnumren gjorde inte filmen bättre men på det stora hela ändå en underhållande återblick trots slarvigt manus.

Håller helt med föregående inlägg. Ett svårt manus som förlitar sig på vassa skådespelarinsatser. 3/5