BETYG
3.3
av 5
3.3
av 5
Befriande eld
I sex olika episoder får man följa hur de allierade intar olika delar av Italien under andra världskriget och skildrar främst möten mellan amerikaner och den italienska lokalbefolkningen.
| Originaltitel | Paisà |
| Alternativ titel | Paisan |
| Regissör | Roberto Rossellini |
| Manus | Sergio Amidei, Federico Fellini, Roberto Rossellini, Rod E Geiger |
| Genre | 40-tal, Krig, Drama |
| Skådespelare | Carmela Sazio, Robert Van Loon, Dots Johnson, Alfonsino Pasca, Maria Michi, Gar Moore, Harriet Medin, Renzo Avanzo, William Tubbs |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 148 |
| Filmnummer | 20478 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Mänsklig och vacker
Undertecknad har återvänt till kvalitetsfilmens värld. Må jag aldrig falla tillbaka! Filmen? Skitbra Rosselini-historia om krigets fasor med fokus på ren och skär mänsklighet. Bör ej missas!
Roberto Rossellinis episodfilm Paisà från 1946, om kriget på den italienska halvön, håller god jämn kvalitet (och är naturligtvis filmhistoriskt intressant) men jag kan inte påstå att någon av berättelserna direkt griper tag i mig.
Bland en av de bästa filmer jag sett. Mycket medryckande och, i mitt tycke, väldigt realistisk gjord. Hög närvarokänsla och ett bra exempel på att italiernarna kunde göra bra film direkt efter det andra världkriget.
Mycket går förlorat i översättningen misstänker jag.
Gillade väl bara delen med tjejen som letade efter Guido eller vad han hette, det var ganska spännande och bra spelat.
Precis som fisk0 nickade jag till både en och två gånger. Berodde förmodligen på den frustrerande mörka bildkvalitén samt den uteblivna textningen gällande dom amerikanska soldaternas repliker. Kändes aningen ojämn, första kapitlet var långt ifrån lika bra som sista exempelvis. Nåja, tills jag har sett om den landar den på en trea.
Har mer historisk än filmhistorisk betydelse, vilket enbart gör den viktigare. Hade kunnat bli en femma om den inte hade varit så ojämn mellan sina kapitel
Sjutton år senare blev det till slut av att se om filmen, den här gången utvilad och alert, och vilken film det var nu! Skådespeleriet är visserligen ojämnt, särskilt många av de som skulle föreställa britter, amerikaner och tyskar hade måttligt övertygande accenter och dialog, men över lag är det nog ändå den bästa episodfilm jag sett - episoder som målar upp en intressant bild av sidor av kriget som vanligtvis inte skildras - folk som glöms och försvinner, och som bespottas av bägge sidor som bara kunnat spekulera i vad som faktiskt hänt. Fint grepp med berättarrösten som ger en historisk kontext, men där striderna i sig bara är i fonden för berättelserna. Höjer från fyra till femma.
Ursprunglig kommentar 2007-05-08:
Tyvärr var jag väl trött när jag såg den, och nickade till ett par gånger - men det var inte av tråkighet utan extrem sömnbrist. Jag såg i stort sett hela filmen och kan bara instämma i vad vaersting skrev, och jag måste verkligen se om den här någon dag då jag har fått mer sömn.
Tragisk, dråplig, gripande. Inte en tråkig sekund.
