Blecktrumman

Förstår att många ser den som ett mästerverk. Själv fann jag den till viss del bra, men det bisarra i situationen tenderar att ta över. Solkart är i alla fall att detta inte är en film som skulle kunnat göras idag.

En intressant David Lynch vibe historia! Det fanns nog en tid under 90-talet fram till typ 2010. Där folk som såg detta nog undra. ”Va! Fan är det här för skrikigt barn jag kollar på, vad vill filmen säga?” Men med tanke på hur världen och även Sveriges utveckling har blivit, med krig i vår omvärld och Europa eller Narcissismen och arrogansen från rika folk samt politiker där man sparkar på sjuka, psykiskt sjuka, fattiga, arbetslösa hemlösa. Så känns nu den här filmen mer relevant än någonsin igen..”Att man helst inte vill växa upp utan istället skrika ut sin ilska istället!” Den som inte känner igen sig i den beskrivningen är en del av dagens problem tyvärr, antingen blundar eller lämnat verkligheten. Helt klart en sjukt bra historie beskrivning från den tiden som nu idag upprepar sig. Mycket bra.

Med det underbara manuset som bygier på Günter Grass roman så lyckas Volker Schölndorff göra en unik film som klarar tidens tand. Fortfarande lika bra som när den kom. Inte riktigt en 5:a men en mycket god 4:a.

Den här filmen är riktigt skum, men riktigt bra. Jag gillar den!!!

Tyvärr inte så bra som den hade kunnat bli.

Det här var en riktigt absurd historia som utspelar sig i mellankrigstidens Nazi-Tyskland. Snusk och äckelfaktorn är mycket hög. Äcklet kulminerar vid ett ålfiske. Det måste ses. Ja, det här är en märklig film trots alla bisarrhet sprids ändå någon slags varm känsla. En bra film med vackert foto är det kanske något ojämn kvalitet på regin men istället finns en hel del strålande skådespelarprestationer.

Riktigt intressant och välgjord hela vägen, dock är vissa partier ganska sega vilket gör det till en rätt mastig filmupplevelse. Berättandet är på topp, fotot är snyggt och flera av scenerna är så bisarra att ingen skulle våga göra något liknande idag. En sevärd film som jag klart kan rekommendera.

Skruvad, surrealistisk och pervers! Bästa sättet att skildra Tredje Rikets Uppgång och Fall. GIllar't.

Visst finns det kvalitet och bitvis god svart humor, men det finns också allt för många svårhanterliga delar.

Inte imponerad. Upplägget tilltalar mig inte från första början, och jag kom sen aldrig riktigt in i det här heller. Synd, för när jag läser andras upplevelser av filmen så låter den intressant, men jag får väl acceptera att det här inte var min grej. Jag lägger överlag stor vikt vid karaktärerna, och det här känns lite som en film utan karaktärer. Förutom ungen då, men han är bara jobbig med allt sitt trummande och skrikande. Jag kan fortfarande uppskatta en del bisarra sekvenser dock, men som helhet gav det här mig ganska lite