Bone Tomahawk

Oväntat underhållande. Långsamt tempo, groteskt våldsam emellanåt och en torr och svart humor som visar sig ibland. Överraskande välskriven dialog. Svag fyra.

2.5. För ovanlighetens skull får en film Sänkt betyg efter omtitt X antal år efter senaste (och i detta fall första) tittningen. Tyvärr rätt seg. Inget emot slow cinema, men då ska man ju bjudas på något mitt i allt det långsamma - som grym musik, vackert foto, blickar, rörelser, stämning, spänning. Här finns inga såna kompensatoriska inslag. Ploten är ju spännande, när man läser sammanfattningen av filmen, men det görs tyvärr inte mycket av. Kul dock att nu - vid tittning #2 många år efter första - veta om och notera att två skådisar från Fargo S2 möttes i denna film samma år. Såklart även trevligt med en skäggig Kurt Russell samma år som Hateful eight.

Riktigt jäkla rå och bra där Richard Jenkins briljerar. Klart sevärd.

Bra. Hade vissa problem med att bygga upp en stämning medan jag tittade trots att den var så långsam. Det som gör den bra är detaljer som dröjer kvar i tanken som en lätt bisarrt spetsad cocktail. Som till exempel kannibalstammens minst sagt politiskt inkorrekta hierarki och Richard Jenkins karaktärs originella kommentarer.

Första gången jag tittade på den så stängde jag av efter 8 minuter. Filmen kändes så amatörmässig och B att jag inte fixade att titta på den. Nu några månader senare så gav jag den ett nytt försök och då lyckades den hålla mitt intresse. Det som är fascinerande är att den bitvis är oerhört spännande trots att filmen saknar nästan all form av musik, vilket jag tycker är ett kvitto på ett ganska bra filmskapande. Den innehåller dessutom en väldigt obehaglig scen som gjorde mig illa till mods. Med tanke på hur liten budgeten är så är jag förvånad över att de lyckades få med så pass kända skådespelare i filmen där de flesta gör ett bra jobb. På det stora hela en stabil 3a.

Kurt Russel är alltid cool men filmen är tyvärr riktigt dålig faktiskt, det är storyn som helt saknar finess och känsla, som om den vore skriven av en tonåring.

Något med skådespelet är för välputsat och den tar väl god tid på sig att ta fart

Bra drama i västernmiljö. Snygg. Bra balans.

Mycket bättre än väntat, jag trodde att det skulle vara bara tortyrporr men det är snarare en stämningsfylld western som bygger långsamt upp mot crescendot. Bra skådisar och kompetent regi gör det till en stark trea.

Den här filmen verkar ha sneglat både på klassiska westernfilmer och gamla italienska kannibalrullar. Jag uppskattar den förstnämnda inspirationskällan mer än den sistnämnda, men det blir ändå en mix som på det stora hela fungerar bra. Tonmässigt och innehållsmässigt lyckas den lägga sig någonstans mitt emellan de inte alltid helt pk-certiferade klassikerna och den ängsliga moderna reaktionen på dessa, och det är precis vad jag tycker att man bör sikta på i allmänhet. Karaktärerna är i grunden arketyper men låter sig aldrig reduceras till bara det. Bra dialog och bra skådespelare bidrar till detta. Undantaget är Mathew Fox, den karaktären hade förtjänat en bättre skådespelare. Lite synd också att Uwe bara gick med på att låna ut Miachel Paré till en scen, men kul att Richard Jenkins gör en Letterman och skaffar skägg som får honom att åldras 20 år. Filmens avslutande del är obehaglig både när det kommer till stämning och gore, men utan att det går överstyr eller känns omotiverat. Antar att kombinationen rensar ut målgruppen en del, vilket är modigt i sig, och för min del är det högst välkommet med filmer som hittar sin egen nisch och gör det så pass bra som här