BETYG
2.5
av 5
2.5
av 5
Brott i Paradiset
Den unga Eva vill bli kriminalreporter och lärs upp av sin äldre kollega. Av en slump får hon i sin hand ett brev, där någon ombeds infinna sig på restaurang Paradiset med en blomma i knapphålet. Eva går dit.
Originaltitel | Brott i Paradiset |
Regissör | Lars-Eric Kjellgren |
Manus | Gardar Sahlberg, Folke Mellvig |
Genre | Kriminalare, 50-tal |
Skådespelare | Harriet Andersson, Gunnar Björnstrand, Karl-Arne Holmsten, Gerd Hagman, Bengt Eklund, Torsten Lilliecrona, Sven-Eric Gamble, Helge Hagerman, Hugo Björne, Inga Gill, Birgitta Andersson, Elsa Ebbesen, Bengt Blomgren |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 79 |
Filmnummer | 1030 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
”Komedi”-deckare som blir för tramsig för sitt eget bästa. Många kameraåkningar ungefär som Arne Mattsson men det lyfter aldrig ändå. Spänningsscenerna är otroligt tama. Filmen lever mest på sin daterade charm och bäst lyckas Gunnar Björnstrand med några komiska yttranden.
"Fula fiskar. Rena akvariet."
"Det är nåt skumt med såna som har alibi."
Massor av duktiga skådespelare i denna kanske lite fåniga film.
Fjompig Swe crime där det märks att inte kvinns skall ha huvudrollen! Den som verkligen äger är Björnstrand med sin blotta närvaro & karisma så får filmen ändå glans och innehåll. Skoj se en mustach prytt farbror Melker som slime onding. 2+
Trevligt att se om denna film efter många år. Rätt underhållande kriminalkomedi men inte så bra som jag kom ihåg den.
Man får en viss hatkärlek till den lättsamma tonen som alltför ofta faller ner i tramsträsket men ändå är det en charmig och trivsam deckarhistoria. Jag är på den positiva sidan och ger filmen en stark 3;a, dvs 3+.
Det här var ju roligt och lite spännande. Jag önskar att det fanns fler filmer med Eva Malmborg.
Inte luckfri, men ändå en ganska skön deckarkomedi (ja, det får man klassa det som) med Harriet Andersson i passande roll som hispig kriminalreporter, och ett utmärkt användande av Karl-Arne Holmsten. Fotot med den ofta rörliga kameran är effektsökande och tramsigt när det slår fel, men ibland toppensnyggt. Och det är alltid härligt att se Stockholmsmiljöer från förr (här fick man se lite av de olycksbådande rivningarna som pågick då, vilket ger en bisarr kontrast till den Holmsten-Björnstrandska lättsamhet som präglar filmen i övrigt).
Så bra svensk deckare, jag förväntade mig inte mycket, men väldigt underhållande, Harriet Andersson är så vacker i rollen, dessutom!
En tids typisk deckare i Stockholms miljö. Charmig, och lite spännande. Det finns en fantastiskt rolig scen på ett mode institut eller nåt liknande, med en snubbe med sol brillor.