BETYG
2.4
av 5
2.4
av 5
Calle P
Filmen är en burlesk fars, som försöker imitera stumfilmstidens situationskomik, vilda jakter och fantasifulla trick. Handlingen kretsar kring Calle P, som inför parkeringseländet i Stockholm gjort en genial uppfinning, bilen som kan fällas ihop och då inte blir större än en resväska. Men när han optimistiskt försöker intressera myndigheterna för sin uppfinning, kommer han i konflikt med stadsplanerarna Ahrman och Behrman, som just konstruerat en ny lösning av trafiksituationen i Stockholm med en rad nya trafikleder som korsar varandra härs och tvärs. De ser sin solida ställning hotad.
| Originaltitel | Calle P |
| Regissör | Robert Brandt |
| Manus | Rune Moberg, Carl-Gustaf Lindstedt, Arne Gustafsson |
| Genre | Komedi, Stumfilm, 60-tal |
| Skådespelare | Jan Malmsjö, Håkan Serner, Sune Mangs, Carl-Gustaf Lindstedt, Frej Lindqvist, Lill Lindfors, Lena Söderholm, Barbro Svensson |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 65 |
| Filmnummer | 33692 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Rätt habil underhållning, Lindstedt är rätt rolig men det håller inte hela vägen för mer än en knapp trea.
För det mesta rätt trist och hopplös. Svag tvåa även om Lill Lindfors annars är jääävligt het som femme fatale.
Märklig film, först undrade man, sen fnissade man, sen blev det lite för mycket, men som jag sagt tidigare så gillar jag ju gamla svenska svartvita filmer och denna var ju lite (mycket) annorlunda!
Enstaka roliga i scener i en annars mestadels tråkig och ointressant flams- och trams-kavalkad. Inte faktum är väl att även de roliga scenerna med trickfilmande känns sisådär då det inte är så jävla väl genomfört. Men ändock småkul. När den inte är heltrist.
Jätterolig crazyfilm :D Jag skrattade högt flera gånger. Väldigt uppfinningsrikt och fantasifullt. Carl Gustaf är sjukt rolig.
Fånig "stumfilm" med lustiga ljudeffekter. Lite nostalgi är det ändå.
Egentligen lite för mycket crazy för min smak men sköna miljöer och bra skådespelare får den upp över medel. Efter ett tag känns det dessutom helt rätt med de galna pålagda ljuden.
Jag vet egentligen inte alls vad jag ska ge denna för betyg. Den är ju urfånig, men är samtidigt helt unik i svensk filmhistoria. Men, nej, det blir inte mer än en tvåa. Hade handlingen förts framåt med berättandet så kanske jag hade höjt den ett snäpp.
Klassiker..med Bolme/Lindstedt/Källerud
