BETYG
2.7
av 5
2.7
av 5
Candyman

Den kvinnliga forskaren Helen undersöker legenden om Candyman, en svart man som mördades för hundra år sedan och som enligt sägnen går igen och mördar folk.
Originaltitel | Candyman |
Regissör | Bernard Rose |
Manus | Bernard Rose, Clive Barker |
Genre | Drama, Thriller, Skräck, Mysterium, 90-tal |
Skådespelare | Virginia Madsen, Tony Todd, Xander Berkeley, Vanessa Williams, Kasi Lemmons, Marianna Elliott, DeJuan Guy, Ted Raimi, Ria Pavia, Eric Edwards, Carolyn Lowery, Michael Culkin, Gilbert Lewis, Rusty Schwimmer, Terrence Riggins |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 3111 |
Filmnummer | 779 |
Recensioner
Candyman är en film som jag aktat mig lite för, i och med att det ploppat ut uppföljare och jag får intrycket att Candyman har blivit en liten sån där franchise som Freddy och Jason och allt så... Läs mer »
Kommentarer
Knappast läskig, men Virginia Madsen imponerar i huvudrollen och filmens stora stjärna är nästan musiken - riktigt fin och närmast episk. Imponerande scener med alla bina som rör sig från Candymans till Madsens mun. Kul Chicago-miljöer också med ghettot i förgrunden till de mäktiga skyskraporna i downtown Chicago.
En riktig bra skräckfilm från 90-talet med spännande manus som dessutom blir förhöjd tack vare musiken från Philip Glass.
Bra manus och en annorlunda vinkling på en typisk skräckfilm trots klyschiga karaktärer.
Fin och stämningsfull 90-talsskräck som med rätta fått kultstatus. Filmen är mycket subtil och både skådespel och regi är riktigt bra. Jag gillar manuset och faktumet att man lyckas skapa ett modernt filmmonster med pondus och som inte är en direkt kopia av de klassiska sådana. Gillar också titelkaraktärens tragik och bakgrundshistoria.Musiken av Philip Glass är fullkomligt lysade!! Mycket bra!!! 4.
När jag läser kommentarerna här märker man att upplösningen har gått många förbi. Antar att det är priset man får betala för subtilitet.
Välgjord skräckfilm som inte skriver facit på näsan.
Äger!
Stark trea med bra musik och stämning, mera rysare än skräck.
En av 90-talets bästa skräckfilmer!
Stämningsfull och till och med lite gripande skräckis som förtjänar klassikerstatus. Narrativt skiljer den sig rätt mycket från andra slashers, på ett positivt sätt.