BETYG
2.8
av 5
2.8
av 5
Color Out of Space

En meteor faller till jorden och landar på en familjs egendom i New England.
Originaltitel | Color Out of Space |
Regissör | Richard Stanley |
Manus | Richard Stanley |
Genre | Skräck, Science Fiction, 2010-tal |
Skådespelare | Nicolas Cage, Joely Richardson, Q'orianka Kilcher, Tommy Chong, Madeleine Arthur, Brendan Meyer, Julian Hilliard, Elliot Knight, Melissa Nearman, Josh C Waller |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 284 |
Filmnummer | 135633 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.
Kommentarer
Efter att läst lite om Lovecraft blev jag sugen på att se denna. Men nja, tror kanske att man måste vara en mer hardcore fan för att uppskatta den riktigt. Brukar gilla att se Nick Cage, men han blandar och ger och i denna tenderar han att överspela. Tycker det är lite rörigt, och det visuella kom inte riktigt till sin rätt då jag såg en halvtaskig variant från Cineasterna. 4/10
Mycket, mycket bra! Sätter en tentativ fyra tillsvidare. Glömde betygsätta när jag såg den och behöver se om den för att bekräfta om den rentav är femma-bra.
Riktigt härlig Lovecraft-tolkning med gott om The Thing- och The Blob-vibbar. Cage har väl aldrig varit någon vidare skådis men han gör ett hyfsat jobb här, resten av ensemblen är dock betydligt bättre. Det enda jag har att klaga på är inramningen med berättaren, förvisso något Lovecraft använder sig av i sina noveller, men tycker inte det gör sig så bra här. Särskilt inte när det intressantaste med det greppet i Lovecrafts noveller är den begränsade information berättaren besitter, men här får vi ju se saker som inte berättaren själv närvarade vid eller kunnat få reda på. Tycker till skillnad från andra kommentarer här att det här är mycket mer lyckat än The Curse, både som hantverk och i att få till en allmän Lovecraft-stämning. En tidigare kommentar säger att substansen borde vara mer likgiltig istället för ond, men i novellen beskrivs den ju faktiskt som direkt hatisk, så tycker inte alls att det är fel här. Solid fyra, kan mycket väl tänka mig att det här blir en av 2010-talets klassiker.
Jag kan väl hålla med om att miljöer och färger (utöver det animerade) är bra, men det hjälper inte ett dugg i det här fallet. Det är osympatiska människor som bara beter sig underligt från början till slut. Det börjar med dottern som ser ut och beter sig som en pundare. Sedan är filmen spretigare och overkligare än en typisk Stephen King-filmatisering. Det stannar inte där, för dessutom är det effekter i överflöd. Färgstarka animeringar som för tankarna till barnfilmer. Filmen känns väl lite som om det varit The Amityville Horror ett sekel senare, när någon vill förnya så mycket som det bara går men praktiskt taget allt blir misslyckat. Det verkar som att Cage har svårt att få roller i bra filmer på senare år. Jag tycker att han är för bra för att behöva ställa upp i tramsiga skräckfilmer och B-filmer.
Helt klart inget för dem som väntar på ett vackert och romantiskt slut, Det har det aldrig varit när det gäller "H.P. Lovecraft", men dock har H.P. Lovecrafts historier gjorts bättre tidigare av Regissörer som "Stuart Gordon" så det här är inget nytt förutom att effekterna är bättre och dyrare. Men kul att Hollywood försökte sig på detta och gör det mer på kostat. Betyg 3 för ett tappert försök.
Jag hade större förväntningar av denna tolkning av Lovecrafts verk, speciellt när Richard Stanley står för regi/manus och med Nicolas Cage i en av huvudrollerna. Tyvärr blev det bara magplask av det hela med några få underhållande scener med Cage där han spelar över och tar in ända ner ifrån tårna.
Mysko saker händer och Cage spårar ur. Fanns det någon mening med det här alls?
Tycker den börjar så bra, blev faktiskt helt förtrollad. Men sedan någonstans när Nicolas Cage's karaktärs personlighet börjar flippa blir det mest tramsigt.
Började rätt bra men sedan blev det mest löjligt.
Jag trodde väl aldrig jag skulle behöva skriva att David Keiths The Curse är en bättre filmatisering av novellen än Richard Stanleys heldumma försök. Allt som var intressant och gjorde The Color Out of Space till Lovecrafts bästa story har man valt att ignorera. I stället för en familj som långsamt tynar bort serveras man en klichéfylld historia som önskar den var John Carpenters The Thing.