Dark Shadows

Sjukt nice första halva, sen vart det samma gamla slut som alltid och fick nästan ett panikanfall av tristess i sista 10 min när jag var tvungen att plocka upp gitarren och spela lite medans jag plågade mig igenom den ofattbart oinspirerade upplösningen.

Tog ett par år tills jag bestämde mig för att se den. Blev åtminstone inte besviken. Ingen höjdarfilm, men heller inget som är jättedåligt. Sevärd. Svag 3:a.

Även ifall ni inte har sett den så kan jag lova er att ni har sett den. Johnny är charmig som vanligt. Finns ingenting att hämta ur filmen, men den är trevlig och visuellt tilltalande så den är klart sevärd. Den enda som drar ner upplevelsen är Moretz dryga karaktär, men Heathcote kompenserar för det med sin australienskhet.

Jag var inte helt säker på hur jag skulle betygsätta den här filmen just då jag sett den. Nu har det gått någon månad och jag minns inte ett jävla smack av den. Det betyder 2:a.

Jag älskar första halvan av filmen. Humor blandat med drama kryddat med lite skräckelement och fantasy är superb. Dessutom får jag härliga skådespelare i ännu härligare karaktärer. Michelle Phiffer, Chloë Grace Moretz, Eva Green och Jackie Earle Haley är alla underbara och sedan har vi Helena Bonham Carter och Johnny Depp som spelar roller de kan göra i sömnen men ack så bra. Depp är fantastiskt sevärd här. Filmens andra halva är inte lika underhållande och dessutom mörkare. Bra är det dock.

Det här kan vara en av de coolare sexscenerna som spelats in. Johnny Depp har inte så mycket nytt att bjuda på, det är trygg mix av tidigare roller. Det blir några garv här och där. Slutet höll väl inte direkt episk klass. Allt som allt får den ihop en stabil fyra.

Härlig miljö. Härliga karaktärer och en hyfsad uppbyggnad, men det är för hafsigt och inte alls berörande.

Som komedi med övertoner av American Gothic och undertoner av vampyrism var denna överraskande lyckad. Ständigt underhållande. Stark trea och ganska atypisk Burton av idag. Den har mer gemensamt med en rulle som Beetlejuice.

Att se denna film och ha förväntningar i stil med Burtons tidigare, ack så bra filmer, är att skjuta sig själv i foten. Det här är en rulle i modern Tarantino-stil alá Inglorious Basterds. Meningen är att se den och ta den med ett ursäktande för ett icke perfekt manus, överseende för halvdåligt skådespeleri och en Förståelse för att handlingen är vad den är. Detta är egentligen något utav en satirisk parodi på andra alltför seriösa vampyrfilmer. Här ligger njutningen i att skratta åt hur löjliga lönngångarna är, hur extremt fjantig Depp är som gravallvarlig vampyr, och hur naiv Depp's omgivning är som inte avslöjar honom. Se denna film och förvänta dig inte en mörk, seriös film. Förvänta er istället en "Pirates of Caribbean vs Master and Commander", det är den skillnaden som gäller och det är även däri min förtjusning över denna rulle grundar sig. Faktiskt en av mina favoritkomedier!

Annorlunda film med Johnny Depp. Gillar den för Depp är riktig bra i filmen. Likaså Michelle Pfeiffer och Helena Bonham Carter gör rollerna bra.