BETYG
3.6
av 5
3.6
av 5
De bästa åren
Amerikansk klassiker om tre krigsveteraner som återvänder hem efter andra världskriget och om deras återanpassning till det civila livet.
| Originaltitel | The Best Years of Our Lives |
| Regissör | William Wyler |
| Manus | Robert E Sherwood |
| Genre | Drama, Romantik, Krig, 40-tal |
| Skådespelare | Dana Andrews, Teresa Wright, Virginia Mayo, Myrna Loy, Fredric March, Cathy O'Donnell, Hoagy Carmichael, Harold Russell, Ray Collins, Steve Cochran, Gladys George, Roman Bohnen, Walter Baldwin, Minna Gombell, Dorothy Adams, Don Beddoe |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 372 |
| Filmnummer | 8689 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Snyggt paketerat och välspelat från alla håll. Nästan 3 timmar lång men trivsam framtoning gör att tiden går rasande fort tycker jag. Men trots en snygg paketering och trivsam atmosfär så är det en hel del som stör också. Jag saknar djup och fokus är för mycket på romans o relationer som dessutom framställs i tvivelaktig dager. Sedan har jag väldigt svårt för romantiserade kring alkohol. Slutbetyg blir ”bara” en 3;a till slut.
Välgjord och färgstark, men lite väl stereotyp.
Bra och tät film om tre hemkommande soldater och deras anpassning tillbaka in i privatlivet. Bra skådespeleri och genomgående tät stämning som håller intresset uppe hela vägen. Genomgående bra och väl värd att se!
Vilken stilren film, så snygg och intressant så tiden bara rann iväg och jag har nog kunnat sett lika länge till. Fanns så många sidor i denna skildring av de hemkommande och de som varit hemma, två världar som ska mötas och anpassa sig till livet igen.
Gammal klassisk Hollywood-film när den är som allra bäst. Krigsveteraners återanpassning till ett vanligt liv är alltid ett intressant tema, och här lyckas man väldigt bra med att skildra att det inte bara är soldaterna som har förändrats under kriget, tiden har inte stått still hemma heller, och det är inte längre samma liv de återvänder till. Mest imponerad är jag av hur klarsynt filmen känns med tanke på att den skildrar sin samtid, det här är mer den typ av film man brukar få (om man har tur) när det har gått 20 år och filmskaparna har fått lyxen att få lite perspektiv och kontext på det de skildrar. Filmen är också väldigt väl strukturerad, och man har lyckats få ihop en utmärkt skådespelarensemble. Den långa speltiden är verkligen inget problem heller, jag har sett många filmer som inte ens når upp till halva den här filmens längd som ändå har känts längre än denna. Det här var helt enkelt en fröjd att beskåda
Trevligt tempo och inledande dramaturgi när karaktärerna presenteras under en festlig natt. Men sen faller den allt mer ner i stereotypa och tråkiga fåror under de sista 100 minuterna. Men schysst Toland-djupfokus!
Perfekt film om man är på ett lite sentimentalt humör och upplagd för en episk småstadsskildring. Djupfokuset är med rätta hyllat och skådespeleriet är väldigt fint. Oväntat nyanserad och fin trots en del stereotyper. Perfekt längd.
Första halvan så försöker jag med all kraft hitta mästerverkstatus i denna film men misslyckas och jag känner ärligt talat mig lite besviken. Första halvan landar på ett betyg av en svag 7:a. Då kommer vi till filmens avslutande ca 90 minuter som är helt fantastiska. Den filmupplevelse jag får här kan lätt räknas till det bästa jag har upplevt. Här i filmen känner man så starkt med karaktärerna och deras svårigheter att man blir berörd på ett sätt som bara mästerverk klarar av. 4+
En dinosaurie förstås, men tre timmar konsekvent djupfokusarbete är onekligen mäktigt.
