De missanpassade

Småcharmig men ganska händelsefattig film av John Huston. Filmen bygger mer eller mindre helt på dynamiken/samspelet mellan de tre huvudrollsinnehavarna. Triangeldramat mellan Gay Lanland (Clark Gable), Roslyn Taber (Marilyn Monroe) och den yngre Perce Howland (Montgomery Clift) fungerar skapligt. Fotot är vackert och de välgjorda scenerna som involverar infångandet av vildhästar förde tankarna till John Waynes Hatari! (1962). Detta blev både Clark Gables och Marilyn Monroes sista långfilm.

En film där handlingen hamnar i bakgrunden och istället använder John Huston sina skådespelare till att bygga upp komplexiteten i karaktärerna från Arthur Millers pjäs. Jag gillar hur Eli Wallach, Clark Gable, Montgomery Clift och Marilyn Monroe lyckas att skapa minnesvärda och gripande scener med minimala resurser och filmen hade inte haft lika stor genomslagskraft utan deras prestationer.

Väldigt ojämn men delen där Clift dyker upp och de åker på rodeo är fin. Och själva hästjakten emblematiskt tragisk. Väldigt disparat upplevelse.

Väldigt gripande och välspelat drama.

Clark Gable dog strax efter filmen va klar o Marilyn Monrone året därpå, nästan ett måste för alla filmnördar, och det är faktiskt en rätt behaglig resa, rent av en riktigt bra film. Bör absolut ses, inget att vifta bort.

Troligtvis Hustons allra mest misslyckade film. Manuset håller aldrig och de flesta av skådespelarna kommer inte upp till någon standard alls. Wallach gör en bra prestation men hans karaktär blir alldeles för svag. Fina miljöer men de kunde utnyttjats ännu bättre (Huston är vassare på mindre ytor) och fotot är inte tillräckligt bra. Betyg 4.8

Tunn handling men det uppvägs av lysande skådespelare o ett väl genomtänkt manus.

"Just give me a reason" - säger allt om Marilyns levnadsöde...

Känns oväntat fräsch för att vara så gammal. Monroes karaktär är visserligen impulsivt känslostyrd (som vanligt?) men är ändå den mest moderna i tanken i ensemblen. Storyn känns stundtals ganska obefintlig men det är relationen mellan karaktärerna som är det viktiga. Slutet (och lite grann början också) är dock ganska tunt vilket drar ner betyget.

Tycker faktiskt att Miller's manus är den svagaste länken. Skådespelet är bra från nästan alla involverade och Marilyn Monroe gör riktigt bra ifrån sig.