Deadgirl

Underligt fängslande på något sätt, precis som Girls against boys, men betydligt mycket bättre i mina ögon. Det räcker dock inte till mer än en tvåa, då tempot är hyfsat långsamt och det inte är någon skräckfilm mer än totalt någon minut av speltiden. Kommer på mig själv med att flera gånger fundera på hur jag själv hade agerat om jag varit huvudpersonen. Plus för "töntarnas" revansch på de "coola" personerna i mitten och slutet av filmen.

Blandar och ger rätt så friskt (eller sjukt). En film proppad med bra idéer; vissa väl förvaltade medan andra blev till pannkaka. Jag gillar hela initiativet och jag gillar vissa av lösningarna. (7+/15)

Den är obehaglig och ja, ganska störd. Men ändå en smula intressant.

Så sjuk.

De misslyckade skapar sitt eget kungarike i källaren på ett bårhus.

Har sina poänger, helt klart. Men i slutändan är det alldeles för ojämnt, och själva slutet borde just slutat annorlunda

Ingen direkt hit detta om man säger så.

Skräckrysare med zombietema som lyckas vara obehaglig hela filmen igenom; när den visar ett alternativt sätt att hantera odöda... Även om manuset hade kunnat vara lite mer välskrivet så är det i alla fall originellt... De manliga skådisarna lämnade en hel del att önska och tempot var lågt.. men de tekniska bitarna med foto, regi och musik fungerar bra... spänningen hålls uppe och det här fungerade oväntat bra utan att spåra ur i dumma skämt...

Håller med många andra här; en film som börjar starkt och har god potential att landa ett riktigt bra betyg; här finns något mer än billigt grafiskt våld och en ofiltrerad frossa i den svarta sidan av mänskliga psyket. Obehaget kryper precis under ytan tillsammans med blytung tonårsångest och förlorat hopp i en förlorad värld som inte bryr sig. Det är cyniskt, rått och mitt i allt finns en strimma av hopp om kärlek likt en blomma i asfalten. Någonstans i mitten av filmen vänder det plötsligt och jag får starka vibbar till Nekromantik - inte illa. Men sedan går det tyvärr utför. Det känns som om någon annan tog över manuset och släppte den sköra tråden som gjorde detta till närmast en bizarr variant av poesi och hastade sig igenom det i ett försök till Flugornas herre i B-filmsformat. Slutet föll platt och stjälpte hela kalaset. Ändå passar det riktigt bra - det finns ingen framtid, inget hopp för de här killarna. Endast en desperat dröm återstår för den försmådde. Fint foto, bra regi och fint samspel mellan killarna, även om JT's dialog var ganska tjatig i långa loppet. Imponerande hantverk med tanke på att ingen i den här produktionen verkade särskilt rutinerad. Slutbetyget får ändå bli en trea.

Bisarr skapelse. De manliga skådisarna ser ut att vara minst fem år för gamla för att spela 17. Story och dialog skriker icke-genomarbetad B-film. Samtidigt kommer det scener med artistiska kameraåkningar och helt OK soundtrack. Lite svårt att relatera till vad folk håller på med i filmen, men den var klart underhållande. Stabil 3:a.