Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka
BETYG
3.5
av 5

Den röda öknen


Italiensk psykologiskt drama om fabrikschef med psykiskt sjuk hustru och en ingenjör på väg till Patagonia för att bygga fabrik. Det är mycket låga moln och ingen hejd på fabrikens utsläpp.


Originaltitel Il deserto rosso
Alternativ titel Red Desert
Regissör Michelangelo Antonioni
Manus Michelangelo Antonioni, Tonino Guerra
Genre Drama, 60-tal
Skådespelare Richard Harris, Monica Vitti, Xenia Valderi, Rita Renoir, Carlo Chionetti, Aldo Grotti, Valerio Bartoleschi, Emanuela Paula Carboni, Lili Rheims
Betygsätt Logga in eller bli medlem för att rösta
Betygsantal 467
Filmnummer 9503

Recensioner

Filmen har inga recensioner ännu.

Kommentarer


hsimpson
2019-07-06
Definitivt ett sinne för kompositioner hos Antonioni, som jag tycker gör sig bättre i färg än i svartvitt. Sedan är han väl ingen Ozu, men vem är det... Att filmen är snygg hjälper dock föga, när den långa stunder är så urbota tråkig. Bättre än La Notte, men ljusår från Yrke: Reporter.
Rift
2018-12-02
Jag är ett stort fan av Antonioni men jag kan inte för mitt liv inse den här filmens storhet. Filmen igenom lämnar den mig helt likgiltig.
BrutusBeefcake
2017-12-05
Visuellt imponerar den men i övrigt är det väldigt ojämnt. Vissa dialoger och repliker är klockrena för att i nästa scen vara pinsamma och osammanhängande. Även fast Monica Vitti är olidligt vacker här så är jag desto mindre imponerad över hennes insats som lämnar mycket att önska. Jag gillar ändå den jobbiga stämningen som otryggt ligger över hela filmen men när sluttexten kommer så försvinner den och jag lämnas tomhänt. Detta kunde ha gjorts bättre, men färgerna är fantastiska. (6+/15)
Hypostas
2016-05-10
Il deserto rosso är helt klart en av de bästa filmer som jag sett i år. Stämningen och miljöerna fångar på ett nästan kusligt träffande sätt min egen melankoliska sinnesstämning och världsuppfattning. Jag identifierar mig starkt med Monica Vittis rollkaraktär. Det här är tveklöst ett av Antonionis konstnärligt mest fulländade verk.
Ful_fisk
2015-10-01
Antonioni är svår och knepig i sin första färgfilm och jag är tveksam till stor del. Här finns mycket fina bitar, men också mycket tröga bitar som inte ger mig ett dugg. Stämningen är väl det främsta och framåt slutet började filmens motiv klarna upp. Det blir en trea, men en svag sådan. Inte bland mina Antonioni-favoriter.
nisseman
2015-08-16
Visuellt fantastisk. Drunknar i sin egen tråkighet. Närmast obefintlig intrig. Högtravande och pretentiös dialog. (Han: Djupt i havet finns det genomskinliga fiskar. Hon: Säg inte så, jag blir rädd!) Lyckas vara både övertydlig och obegriplig.
Astrojacob
2013-10-25
Den må vara prisbelönt och stilbrytande men gav mig inget annat än ren leda. Att se en neurotisk, psykotisk kvinna vrida sig med kropp och blick utan att det leder nånvart var rent plågsamt. Att sedan stackars Dumbledore var dubbad till italienska och jag såg filmen med rysk voiceover bäddade för total brainmelt. En del grymma bilder, men detta var 1964. Idag är det 50 år senare. Ser hellre Blow up, den har åtminstone början-handling o slut. Här fanns varken början slut eller mitten. Trea mest för den ovanligt bizarra upplevelsen, vilket inte är ofta.

2013-07-26
lite som repulsion. den är ju också tråkig, men den här var i alla fall vacker och musiken var intressant. handlingen och tempot drar ner betyget för mig.

2012-11-03
Nu när det är bevisat för LillaPrinsen vilken förmåga jag lärde mig genom att se på en urtråkig Antonioni-film så kan jag avslöja er alla att jag lärde mig räkna från decimal till binär form på mina bara fingrar och vice versa.

2012-10-28
Jag förstår mig på Antonionis poäng om hur dåligt vi människor förstår varandra i många sammanhang, och bitvis får han det sagt. Men jag kan inte låta bli från att hålla med om vad Bergman själv har sagt om honom, det är oftast stendött och urtråkigt med gott om rum för förbättring i regikonsten. Hoppas verkligen att trilogin gör bättre ifrån sig. Men för att inte göra LillaPrinsen besviken (jag vet ju vad han tycker om filmen) så ska jag berätta för honom nästa gång vi ses vad jag lärde mig från filmen, det var något helt otroligt som slog mig när det var runt 20 minuter kvar på filmen som inte kan berättas i en filmtipset-kommentar utan det måste berättas i muntliga ord och bevisas i det visuella för att man ska tro på det. Jag häpnade själv när jag upptäckte det...
Visa äldre kommentarer »