BETYG
3.1
av 5
3.1
av 5
Den rosa pantern
Kommissarien Jacques Clouseau är besatt av att fånga den glamorösa juveltjuven "Fantomen". En ledtråd för honom till Schweiz och till sir Charles, en rik engelsk playboy.
| Originaltitel | The Pink Panther |
| Regissör | Blake Edwards |
| Manus | Maurice Richlin, Blake Edwards |
| Genre | Komedi, Familjefilm, Kriminalare, 60-tal |
| Skådespelare | Robert Wagner, Peter Sellers, David Niven, Claudia Cardinale, Brenda De Banzie, John Le Mesurier, Capucine, Colin Gordon |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 4560 |
| Filmnummer | 1073 |
Recensioner
Jag har nog aldrig sett en roligare film med klockren och enkelt humor..
Ärligt talat, så är jag glad att Blade Edwards fick sin heders Oscar vid årets Oscarsgala, för han förtjänade den verk... Läs mer »
Kommentarer
Första Rosa Pantern-filmen jag såg och jag minns hur besviken jag blev, dels för hur lite Sellers jag fick se, dels för hur lite jag fick skratta.
När jag sett den här igen nu, och även några av de andra filmerna med Inspector Clouseau, så förundras jag verkligen över att det blev en sådan grej. Det känns på många sätt daterat, jag har inte roligt. Det är i många fall relativt taffligt. Nu har den här filmen en hel del fördelar jämfört med de övriga, och Clouseau har inte blivit den schablon han skall komma att bli. Peter Sellers gör det ändå helt okej, men det är lite för mycket fokus på hans fru, som oförklarligt försvinner ur hans liv och ersätts med Cato, redan i "Skott i mörkret" som kom året efter. Jag har väldigt svårt att riktigt få grepp på den här filmen, och om den klarar en tvåa, eller får ligga på en stark etta. Och eftersom det är fallet, så hamnar den på en stark etta, men den har sina kvalitéer, men de bara räcker inte till. 0,0 på SH-skalan.
Peter Sellers skapade en historisk person. Den kända accenten i hans tal fanns inte ännu närvarande och sådana självklarheter som betjänten Cato eller galningen Dreyfuss fanns inte med i bilden. Inspektören är klumpig och smådum, men filmen är fortfarande en snygg komedi med saknad av total hysteri som kännetecknade de senare filmerna. 3+
Det är charmigt att se den när man vet hur serien utvecklar sig i de följande filmerna. Här känns Clouseau som en rätt försynt och mesig man och den karakteristiska franska accenten går inte att hitta. Jag förstår att många kan tycka den är tråkig, då den skiljer sig mycket från de andra filmerna, men det den saknar i slapstick tar den igen i charm. Däremot känns handlingen nästintill obefintlig under första halvan av filmen, som mest består av folk som åker skidor, men jag köper det, då de ännu inte hittat formen. Som jag förstår det var den ju egentligen tänkt att handla om David Nivens karaktär, men folk verkade uppskatta Clouseau mer och därför ändrades fokus i de senare filmerna till att handla mer om honom. Personligen tycker jag dock att pantomimzebran på maskeraden stjäl hela showen.
Trodde upplösningen skulle vara mindre uppenbar, så jag blev lite besviken. Synd att fokus ligger mer på de andra karaktärerna än på Clouseau. Lite platt.
Det här måste säkert vara en av dem få gångerna som jag tycker att första filmen på en film serie är fasafullt tråkig. Vanligtvis är uppföljare mer tråkigare än första filmen, men här så är det tvärtom.
Trist inledning på filmserien om Kommissarien Jacques Clouseau. Folk springer omkring och slår igen dörrar och snubblar omkull, något som inte är min typ av humor. Däremot ska det sägas att maskeradavsnittet är filmens roligaste del och det är den samt ett mörkt (men småroligt) slut som räddar verket. Godkänd.
Ganska tråkig och väldigt dåligt klippt. Det roligaste är antagligen när Sellers doppar händerna i gröt.
Rätt trist.
Smått besviken. Varför så mycket meningslösa dialoger och tråkiga perioder mellan de roliga? Bara för att Peter Sellers är så klockren så blir det en 3a. En riktig Papphammar!
