BETYG
3.3
av 5
3.3
av 5
Samtal med min trädgårdsmästare
En målare är på väg att skiljas och flyttar tillbaka ut på landet. Han anställer en gammal klasskamrat att sköta trädgården men även att ha som sällskap.
| Originaltitel | Dialogue avec mon jardinier |
| Alternativ titel | Conversations with My Gardener |
| Regissör | Jean Becker |
| Manus | Jean Becker, Jean Cosmos, Jacques Monnet |
| Genre | Drama, Komedi, 2000-tal |
| Skådespelare | Daniel Auteuil, Jean-Pierre Darroussin, Hiam Abbass, Élodie Navarre, Fanny Cottencon, Alexia Barlier |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 62 |
| Filmnummer | 53355 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Mycket fin film, men liite för tråkig tycker jag faktiskt, blev inte så superberörd.
Tyvärr inte alls vad jag förväntat mig, fast det kan till viss del bero på att jag var så vansinnigt sömnig och knappt kunde koncentrera mig på den japanska texten. Men helt klart mysig.
Mycket sevärd och berörande film om manlig vänskap i god fransk anda.Har tyvärr stora svårigheter att hitta den som köpfilm på nätet med svensk text...?
Stabil fransk trivselfilm. Visst är det en välbekant formel och speciellt framåt slutet blir det lite väl klichéartat, men här finns också ett tålamod och ett lugn som känns väldigt befriande. Som titeln antyder så är det samtalen mellan de två huvudpersonerna som är filmens kärna, och det är väldigt trevligt att genom dessa få se en vänskap växa fram. Trädgårdsmästaren är väl dock lite för mycket av bondförnuftig mannen-på-gatan-figur för min smak, och jag var hela tiden mer intresserad av konstnären, men själva poängen är ju att det är två väldigt olika personer med ett gemensamt ursprung som hittar tillbaka varandra efter många år, och sånt gillar jag att se
Inget djupare kommer ur deras samtal men det är en skön film att bara slötitta på. Sen måste jag "imponeras" av fransmännen, att i en film där 95% består av scener där två män 50+ pratar med varandra ändå lyckas klämma in en "naken" tjej i 20-års åldern, det kan inte ha varit lätt.
Blev så berörd, grät floder och tänkte på min egen barndomsvän som dog i somras.
Så trevlig och mjuk, man bara njöt genom hela filmen, vill rekommendera den till alla som tröttnat på action och våld. Håller med alla andra som kommenterat filmen.
Denna regniga oktoberdag blev denna film med sin soliga spelplats en lisa för själen. Man kan inte bli annat än glad när man ser den. Samtidigt är det inte en film som lyckas lyfta över det mysiga.Dialogen är trevlig men inte särskilt djup, och raljerandet över den moderna konsten är tämligen lättköpt. Men ta den för vad den är och njut för stunden.
En stillsam och vänlig film.
Här bara omslöts man av vackra bilder, filosofiska samtal, och en vänskap som växte fram trots olika levnadsvillkor. Allt framfördes utan brådska så man fick tid att ta in allt. Jag bara älskade deras dialoger och deras olika personligheter. En pärla bland pärlor!
