Diligensen

Ett monumentalt mästerverk av John Ford och som dessutom gjorde John Wayne till superstjärna. En intressant karaktärsstudie och westernfilm i ett. Idag är alla karaktärer schabloner, men då det begav sig var det annorlunda; När filmen gjordes var Hollywood självcensur i full kraft, och att nu på 2000-talet se en ung kvinna som inte visar några tecken på sin graviditet och sedan hux flux föda ett barn är bara konstigt. I övrigt är allt från John Fords felfria regi till Claire Trevors glädjeflicka, John Waynes laglöse Ringo Kid, Thomas Mitchells Oscarbelönade insats som den alkoholiserade läkaren, John Carradines gentleman och Andy Divines harige diligenschaufför perfekt spelade roller och utgör en riktig filmupplevelse. Det är tom kul att följa deras karaktärer till den avslutande actionscener där Geronimos indianer anfaller diligensen, och där Yakama Canutt briljerar med sina våghalsiga stunts. Orson Welles såg filmen flera gånger i sträck då han förberedde sig för inspelningen till "Citizen Kane" (1941).

2.5. Vill såklart gilla den. Ford + Wayne, klassiker, den äldsta stora western. Och visst är inzoomningen snygg när Wayne introduceras, scenografin snygg, häftigt foto i den stora jaktscenen och häststunts som imponerar. Samtidigt är det på många håll överspelat (alltså bankmannens konstanta vansinne, på riktigt?) och sådär misslyckat "tokigt", med parodiskt överdriven mimik och försök till komik, som Ford verkar vilja få in i sina rullar trots att det inte Alls rimmar med filmen i övrigt. Inte heller helt såld på romantiken, den känns ansträngd, för pang på, svårköpt. Om man kan göra en remake, utan pk-casting och anpassning efter dagens lättkränkta publik, hade de gärna fått göra det. För potential finns.

En av de stora amerikanska filmerna och en milstolpe i västernfilmens historia. Balanserar karaktärsskildringen mot lysande actionscener.

Jaktscenen var helt fantastisk! Den har definitivt sina stunder innan dess men något saknas. En bra film skall däremot läggas till dock så är det inte Wayne som imponerar mig, utan en annan John - nämligen Carradine. En riktigt tuff kobojsare! (9-/15)

Jag gillar karaktärerna, samspelet och John Fords klasskildringar. Bra film!

Klassikerstatus i all ära, men men men... Problemet är att det tar alldeles för länge för handlingen att kicka igång, och filmens mest omtalade scen, indianöverfallet, är över så fort det börjat. Men den är jefligt bra gjord.

Som film hade jag varit medveten om dess existens i många år men dock utan att sett en enda sekund av den. Nu när jag sett den så nådde den inte alls upp till mina förväntningar och det faktum att den innhöll pajasliknade karaktärer med rätt fjanig humor var både oväntat och inget som föll mig i smaken. Att se John Wayne som ung var dock rätt häftigt och jaktscenen med diligensen var underbart underhållande och så galet snygg. Diligensscenen räddar mycket men just nu är jag besviken.

en kick ass-film med mammut-hjärta och stenåldershjärna

Rätt trist...man längtar verkligen efter lite action och när den äntligen kommer blir man besviken antingen för att de klipper bort den eller för att den bara är tråkig. Den var säkert hur ball som helst 1939 dock

Om 'Stagecoach' på något sätt ska kunna anses vara av betydelse, måste det isåfall gälla dess betydelse för western-gengren. Den har alltså möjligen fungerat som nåtslags utgångspunkt för senare filmer. Som film känns Stagecoach dock förlegad. Visst var fotot ställvis fint då landskapet och dilligensen visades i en och samma bild. Men som historia var filmen föga intressant. Och som någon annan mycket bra sade representerar nog filmens syn på indianerna en förgången tid. Indianernas jakt på vagnen var så åtråvärd som en scen bara kan vara. Filmen kändes alltså inte trovärd ens i sin egen värld.