Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka
BETYG
2.8
av 5

Djävulen kommer vid midnatt


Musikjournalisten Myles träffar en dödende konsertpianist, Duncan och genom honom faller Myles offer för en satanistisk sekt.


Originaltitel The Mephisto Waltz
Regissör Paul Wendkos
Manus Ben Maddow, Fred Mustard Stewart
Genre Skräck, 70-tal
Skådespelare Alan Alda, Jacqueline Bisset, Curd Jürgens, Barbara Parkins, Bradford Dillman, William Windom, Kathleen Widdoes
Betygsätt Logga in eller bli medlem för att rösta
Betygsantal 45
Filmnummer 36215

Recensioner

Filmen har inga recensioner ännu.

Kommentarer


Gordyal
2018-02-09
Nja, njo... En helt okej film, men det saknas såväl stämning som spänning. Bisset är både snygg och bra, och så är även de sista tio minuterna. (6/15)
Mr_v
2017-07-25
Småmysig rackare, som tyvärr segar till sig lite i mitten. Men skön upplösning. Kul, psykedeliskt foto i vissa sekvenser.
idd
2017-02-20
Kunde ha behövt en handling som sträckte sej mer än 20 minuter in i filmen..
Kriffot
2017-02-19
Twisten är så uppenbar och kommer så tidigt att man undrar lite vad resten av filmen ska handla om. Tar sig lite igen på slutet.
schramm
2012-04-24
Fin och bortglömd liten pärla med massa satanism och paranoia (och hundar). Gjord på låg budget och är förvånansvärt oblodig, men lyckas fortfarande vara otäckare än många av dagens skräckfilmer. Och slutet... mohahaha!!!
CultOfZenith
2011-06-26
Riktigt schysst satanistrulle som William Friedkin MÅSTE ha sneglat på. Drömscenerna är nästan i klass med Argento (eller, nåja) och Jacqueline Bissets ritual mot slutet helt lysande. Dialogen är lite väl ojämn (och det är inte riktigt tillräckligt visuellt intressant för att kompensera, till skillnad från Argentos filmer), liksom skådespelarnas förmåga att leverera den.
kungkalas
2008-06-18
Stundtals lite seg, och lite väl mycket avslöjas ganska tidigt, men de sista tjugofem minuterna var fett bra! Mouhahaha. Det kan ju vara värt att nämna att den här filmen inte är överdrivet fånig eller så, den har en genomgående ganska seriös stämning (inte cheesy alltså). Ibland känns det lite kiosklitteratur, men slutet väger upp.