BETYG
3.2
av 5
3.2
av 5
Dogman
I utkanten av Rom driver Marcello en hundsalong. Lönsamheten är låg och för att dryga ut kassan langar han kokain. Samtidigt som han vill ägna all sin tid och kärlek till hundarna och sin dotter, tvingas han in i grövre kriminalitet av den storvuxna boxningsveteranen Simone, Marcellos främsta kokainkund. Nu är det upp till Marcello att ta sig ur Simones grepp, kosta vad det kosta vill.
| Originaltitel | Dogman |
| Alternativ titel | Dog-man |
| Regissör | Matteo Garrone |
| Manus | Ugo Chiti, Matteo Garrone, Massimo Gaudioso |
| Genre | Drama, Kriminalare, Thriller, 2010-tal |
| Skådespelare | Marcello Fonte, Edoardo Pesce, Nunzia Schiano, Adamo Dionisi, Francesco Acquaroli, Gianluca Gobbi, Alida Baldari Calabria, Laura Pizzirani, Giancarlo Porcacchia, Aniello Arena, Mirko Frezza, Marco Perfetti, Vittorio Russo, Gennaro Iannone |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 132 |
| Filmnummer | 131896 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Mycket bra film. Har en nerv som påminner om trycket du upplever när du simmar djupare och djupare ner i vatten. Vilket filmen leker med snyggt. Enligt mig en film man inte bör missa.
En riktig dolme till huvudperson gjorde att jag till en början mest bara tyckte att det här var jobbigt att titta på, men sedan utkristalliserar sig ett intressant spår alltmer. Huvudpersonens totala brist på ryggrad och hans ständiga vilja att alltid vara till lags dras till sin logiska spets, och det blir därmed en tänkvärd studie i hur destruktivt snällhet kan vara när den är helt villkorslös. I sin vilja att bli omtyckt av alla blir han inte omtyckt av någon, och det är förlösande att se hur han hanterar det. Storyn är fortfarande tunn dock, men en trea är den tveklöst värd i slutändan
Det känns som en väldigt förenklad kriminalfilm/gangsterfilm som är anpassad för folk som vanligtvis inte intresserar sig för genren. Den gränsar till svart komedi. Otippat att italienare skulle göra en sån här film. Handlingen är väldigt enkel. Huvudpersonen är nog tänkt att vara så vanlig som möjligt och inte en traditionell gangster- eller langartyp. Han är liten, för dum för att inse risker, arbetar med hundar och tar hand om sin dotter samtidigt som han sköter knarkaffärer och uppgörelser. Jag tycker dock inte att huvudpersonen är sympatisk, utan har svårt att förstå honom, samtidigt som filmen är tillgjord och förenklad. För övrigt tycks alla vuxna rollpersoner ha diagnoser och mentala handikapp. Miljöerna är dock bra. Var länge inne på en stark tvåa, men med en otippad utveckling blir det en svag trea.
Nja, jag vet inte. Visst känns huvudpersonen sympatisk, men allt som händer honom känns också ganska självförvållat. Han langar och brukar redan från början knark och har flera chanser att ta sig ur bjässens grepp oskadad, men backar ändå alltid upp honom till sist. Jag vet inte om det är meningen att han ska framstå som rakryggad, men bjässen behandlar honom ju bara som en slav, och vad är rakryggat med att låta sig behandlas så? Filmen hade nog kunnat komma runt detta enkelt, genom att låta de ha en relation av något slag, exempelvis bröder. Nu lämnades jag istället rätt oberörd. Inte direkt dålig, men en axelryckning. Välgjord i övrigt och så, men det föll på själva storyn.
Den här ska man kanske inte se, ifall man vill njuta av det vackra Italien. Då detta är det skitiga Italien, men filmen är svinbra.
Mycket bra.
En alltigenom sorglig historia där Fonte med sin insats på egen hand tar filmen till en högre nivå.
Genuint obehagligt och deppigt italienskt kriminaldrama med seg story men bra skådespel. Tittaren får inte veta mycket om vad som hänt tidigare och varför, och lite mer info hade nog gjort att jag känt mig mer engagerad. Stark trea.
Mörkt, smutsigt, desperat. Garrone kan det där med att berätta om det italienska samhällets baksidor. Marcello Fonte är för övrigt makalös i huvudrollen.
