BETYG
4.1
av 5
4.1
av 5
Eldflugornas grav
I slutet av Andra världskriget brandbombar USA japanska kåkstäder av trä. Två föräldralösa barn - fjortonårige Seita och hans fyra år yngre syster Setsuko - kämpar för att överleva på den japanska landsbygden. För Seita och hans syster är de oförstående och orättvisa landsmännen en större plåga än de ständigt återkommande bombräderna.
| Originaltitel | Hotaru no haka |
| Alternativ titel | Grave of the Firefliesombstone of firefliesombstone for fireflies |
| Regissör | Isao Takahata |
| Manus | Isao Takahata, Akiyuki Nosaka |
| Genre | Drama, Krig, Anime, 80-tal |
| Skådespelare | Tsutomu Tatsumi (röst), Ayano Shiraishi (röst), Yoshiko Shinohara (röst), Akemi Yamaguchi (röst) |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 5786 |
| Filmnummer | 4906 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Fin film, men jag vet inte om jag kanske inte riktigt kan ta åt mig genren som gör att jag inte kan ge högre betyg. Blir inte tillräckligt engagerad helt enkelt. 6/10
Så fruktansvärt, j-a tragiskt. Som om inte livet är hårt nog så måste vi människor utsätta varandra för dessa evinnerliga krig och allt elände som följer med dem. Jag grät, rakt nerskickad i mina egna, personliga förluster.
Mycket bra, en film som dröjer sig kvar efteråt.
Det här är den bästa filmen som finns....
Förkrossande feel-bad om krig med flera scener som gör att man får sandkorn i ögat. Suveränt gjord och vissa scener kommer garanterat sätta sig i skallen, men av naturliga skäl längtar man inte efter att se den igen i första taget.
Filmer som den här bevisar utan tvekan att tecknat inte bara är för barn. Den här filmen skildrar tunga ämnen och håller inte igen.
Förmodligen den absolut mest viktiga animerade film jag sett hittills i mitt liv. Och känns - så - aktuell trots att det är nästan 30 år sedan den gjordes och över 70 år sedan den skulle utspelats. Vet inte vad jag ska säga (säger jag orimligt ofta) men alltså. Så otrolig och stark. Och otroligt stark.
Såg om filmen ikväll. Var lite orolig inledningsvis. Alltid läskigt att se om filmer man älskade när man såg dom första gången. Men den var minst lika bra denna gången. Lika fantastisk som hjärtskärande.
En otroligt melankolisk och annorlunda berättelse om två barn som får klara sig själva i krigets verklighet. Skildringen hinner inte bli så djup, kanske är det animeformatet som hämmar?
Väldigt fint och känslosamt om hur oskyldiga drabbas i krigstider. Känns väldigt aktuell idag.
