BETYG
2.8
av 5
2.8
av 5
En handfull kärlek
Socialisterna Hjördis och Daniel tror inte på borgerliga värden utan lever i samvetsäktenskap utan barn. När Hjördis får plats som piga hos familjen Crona, inleder hon en affär med maken, Claes. Samtidigt hotar en storstrejk och Daniels kamplusta brinner. När han får veta att Hjördis väntar barn med Claes slits han mellan vad som är viktigast av kärleken och revolutionen.
| Originaltitel | En handfull kärlek |
| Regissör | Vilgot Sjöman |
| Manus | Vilgot Sjöman |
| Genre | Drama, 70-tal |
| Skådespelare | Anita Ekström, Gösta Bredefeldt, Ingrid Thulin, Ernst-Hugo Järegård, Sif Ruud, Per Myrberg, Evabritt Strandberg, Georg Rydeberg, Ernst Günther, Frej Lindqvist, Harald Hamrell, Claire Wikholm |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 97 |
| Filmnummer | 15027 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
SÅ 70-tal och SÅ typiskt av SVT sänder den.
Hackat och malet. Historien kändes lösryckt och utan stringens. Men fotot var fint och tidsandan fångades väl. Ernst-Hugo var i vanlig ordning enastående och roligt att Georg Rydeberg dök upp på ett hörn.
Ett strandhugg i arbetarnas kamp för bättre villkor i början av förra seklet. Bitvis intressant men också trög och segdragen. Ramberättelsen fungerar dock skapligt. Betyget stannar på en stark 2;a, dvs 2+
Vilgot Sjömans manus kring adelsfamiljen Crona skulle kunna räknas som en skiss till Bergmans "Fanny och Alexander". Ernst-Hugo Järegård och Ingrid Thulin är också bättre i sina roller än några andra i nämnda F&A. Skillnaden som dock gör att "En handfull kärlek" drar det kortare stråt är att den mer rutinerade Bergman band ihop sitt projekt bättre. Jag tycker ändå att Sjöman är en intressantare manusförfattare.
En klart sevärd och trivsam film med mycket härlig tidsanda och fina miljöer. Känns kanske överraskande opersonlig emellanåt men det håller ändå filmen igenom och slutscenen är riktigt fin.
Atmosfärrik skildring av klasskampen i Stockholm under storstrejkens år 1909. Förnämliga skådespelare och välfångad tidsfärg. Betyg 3,6.
Jag tyckte mycket om den ganska länge. det är schysst med den fina tidsskildringen och klasskampen och allt det där, men det finns en inneboende tafflighet som lyser igenom mer och mer ju längre kvällen går. skådisarna är ju annars guld, och det finns en ärlig nakenhet i filmen som man annars inte skådar så ofta i Svennefilm. Ett gott försök som nästan mynnar ut i en fyra, men inte riktigt når dit. Fint foto, javisst.
Bra och välgjord. Stark 3:a.
(rek.3) Lite väl mustig historia. Även om den har sina stunder så blir det alldeles för mycket på alla plan. Glimtar till stundtals.
Jag gillar den, även om man kan se att den lånat en hel del från Widerberg (Ådalen 31, Elvira Madigan). Håller med om att det högklassiga skådespelet gör filmen.
