BETYG
3.3
av 5
3.3
av 5
En vandring i solen
Den misslyckade ungkarlen Tore åker på charterresa. Han blir ovän med reseledaren men det utvecklas snart åt ett annat håll.
Originaltitel | En vandring i solen |
Regissör | Hans Dahlberg |
Manus | Bibi Edlund |
Genre | Drama, Romantik, 70-tal |
Skådespelare | Gösta Ekman, Margaretha Krook, Sif Ruud, Inger Lise Rypdal, Irma Christenson, Kenneth Haigh, Kjerstin Dellert, Kostas Kastanas, Konstantina Savidi, Margaretha Byström |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 279 |
Filmnummer | 6805 |
Recensioner
En medelålders man vandrar i duffelrock på ett regnigt Odengatan en sen höstkväll. Svag pianomusik hörs. Han går in på Tennstopet, köper en flaska brännvin och beger sig nästa morgon med fly... Läs mer »
Kommentarer
Kvinnorna i filmen gör så gott de kan med den undermåliga dialogen, och är filmens behållning.
Svensk trams när den är som sämst...
Här satt jag med alldeles för höga förväntningar, tydligen. Segt, tråkigt, storylöst och Hoppsan! va fort allt gick ibland. Inte ens att Gösta Ekman som alltid spelar väldigt bra hjälper upp denna sänkesten. En ur-tvåa!
Oh nej nej... Bara sorgligt och tragiskt och inte så mycket finesser. Dock är kommentatorspåret med Ekman charmigt, han verkar rätt nöjd med filmen. Han agerar bra i denna i allt elände, gned tydligen in nånting i ögonen för att se trött och tärd ut!
Väldigt mycket Slas-känsla med mycket eftertänksamhet. Kan dock förstå Sarabros kommentar om patriarkaliska strukturer. Vad jag verkligen inte förstår, något filmen åtminstone inte ger någon förklaring till, är varför Marion kan fastna för honom.
Ganska speciell och riktigt bra även fast den har vissa saker som inte klickar perfekt. Väldigt deprimerande.
En slags emoversion av Sällskapsresan. Förbluffande bra.
En bra film som är lite speciell men i ett alldeles för segt tempo Sif Ruud och Magaretha Krook är dock underbara.
Det var länge sedan jag såg filmen. Sätter i alla fall en stark trea, men ser jag om den kan det nog tänkas bli ändå högre betyg, för jag har för mig att jag tyckte det var en bra film.
En av de bästa - och sorgligaste - verken i svensk filmhistoria. Samt Gösta Ekmans kanske starkaste rollprestation. Ett tragikomiskt mästerverk.