BETYG
3.2
av 5
3.2
av 5
Fellini Satyricon
Encolpio och Ascilto grälar om vem som äger pojken Gitone. De två vännerna går sina separata vägar och pojken väljer att följa med Ascilto. Encolpio försöker begå självmord, men en jordbävning hindrar honom och han beger sig istället ut på äventyr.
Originaltitel | Fellini - Satyricon |
Alternativ titel | The Degenerates |
Regissör | Federico Fellini |
Manus | Federico Fellini, Bernardino Zapponi, Brunello Rondi |
Genre | Skräck, Äventyr, Komedi, Romantik, Drama, Fantasy, 60-tal |
Skådespelare | Magali Noël, Capucine, Martin Potter, Hiram Keller, Max Born, Salvo Randone, Mario Romagnoli, Gordon Mitchell, George Eastman, Lucia Bosé |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 545 |
Filmnummer | 7664 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Fellini påminner här mer om Pasolini (om man tänker på dennes kärlekstrilogi under 70-talet) och det är saftigt, sexigt, groteskt och hur galet som helst. Bygger på Petronius (27ekr-66ekr,förmodl driven till självmord) skrifter. De bägge ynglingarna Potter & den ständigt smajlande Keller är härliga i huvudrollerna och kul med små gästspel av spaghettivästernstjärnorna Mitchell & Eastman, den senare som någon sorts minotaur. Finstämt Rota-soundtrack.
Absolut inte lätt att hänga med i, men vilken otroligt vacker drömlik scenografi, fantastisk soundtrack och härligt obehagliga bildlösningar där det alltid sitter någon i ett hörn och stirrar rätt in i kameran. Lutar åt en fyra, även om den nog kräver åtskilliga omtittar för att riktigt greppas.
En krävande satir av romarriket. Filmen kräver en väldigt specifik sinnesstämning men om den infinner sig får man på plussidan härligt absurda scener men fantasifulla scenerier. Minussidan är att man får släppa alla föreställningar om en konsekvent berättelse utan här handlar det bara av att hänga med i psykosen på gott och ont.
Spretig och intressant skulle jag säga! Lite väl uppåt väggarna till en början dock, tycker filmen hittar fotfäste först efter åker-scenen då det känns som att Fellini tar ett andetag och chillar lite för första gången under filmen! Känns något forcerat då och då men också fullt av riktigt bra scener. Svår att betygsätta men gillar hur svårtillgänglig och kompromisslös den känns även om den har sina brister.
Spretig och överlag ointressant. Vill gilla den mer än jag gör, det här var faktiskt ganska plågsamt att ta sig igenom...
Fellini på sitt absolut skummaste humör. En orgie i bisarra händelser och motbjudande visuella upplevelser. Snyggt gjort och rätt intressant, men en bra film? Njae, det kan jag nog inte påstå. En story hade kanske kunnat hålla intresset uppe i två timmar. Eller intressanta karaktärer. Något sorts sammanhang i alla fall. Men scenografin och ljudläggningen ska ha eloge i alla fall.
Kommer aldrig göras en bättre film om romarriket. Helt makalös! Jättekonstig och helt underbar!
En episodfilm full av vämjelig dekadens och allsköns obskyra sammanhang. Måhända berättad med en viss verklighetsförankring från det smått bisarra Romarriket men jag finner inget som helst nöje i att beskåda eländet. Betyget blir en stark 1;a, dvs 1+
Mycket märklig film.
En film som hade all möjlighet att vara snygg om någon hade brytt sig om kameran och vinklar och sånt. Snygg rekvisita men ingen handling och inget speciellt bra skådespeleri. Kändes bara som någons filmade dröm på låg budget.