BETYG
2.9
av 5
2.9
av 5
Flykten till framtiden
Filmen utspelas i Stockholm och inkluderar en tidsresa på drygt 40 år och tar sin början år 1973. 22-årige Svante jobbar i en skivaffär med proggaren Bengan som drömmer om att slå igenom med sin tvärflöjtsmusik. Svantes hjärta är trasigt och går inte att laga. Han orkar inte festa med polarna och dagarna är räknade. En sen kväll bryter Svante ihop på tunnelbaneperrongen. Då dundrar ett för honom märkligt, nutida, T-banetåg in på stationen. Han kliver undrande in i vagnen utan att förstå att destinationen är ? framtiden, vår nutid!
| Originaltitel | Flykten till framtiden |
| Alternativ titel | My Future Love |
| Regissör | Ulf Malmros, Jaana Fomin |
| Manus | Ulf Malmros |
| Genre | Drama, Komedi, Fantasy, 2010-tal |
| Skådespelare | Elias Palin, Victoria Dyrstad, Henrik Dorsin, Johan Ulveson, Maria Langhammer, Peter Carlberg, Malin Persson, Caisa-Stina Forssberg, Henrik Kursula, Johan Hedenberg, Eric Ericson, Hugo Fomin Malmros, Jacob Nordenson |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 483 |
| Filmnummer | 121106 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
En helt ok svensk dramakomedi där Henrik Dorsin skiner mest vilket inte var helt oväntat. Palin och Dyrstad är ok som ungt par som möts över tidsåldrarna, men ingen av dem är väl nån vidare skådis och det finns väldigt mycket av en Malmros-aura över detta som gör att det aldrig lyfter ordentligt. Men det är lite småtrevligt och lite småroligt och det räcker väl bra så. En stark 2a är det iaf.
Jag gillar Malmros som regissör, men det här var väl inte bland hans bättre alster. Slutet var inte särskilt trovärdigt (psykologiskt alltså, teknisk trovärdighet kan man inte begära i en film om tidsresor). Men det är underhållande och själva idén är ju betydligt fiffigare än vad som är standard i svensk film, så en svag trea ska den ha. Och det är ju alltid ett nöje att se Henrik Dorsin gå lös.
Är svag för tidsresefilmer efter att ha växt upp med Tillbaka till framtiden-trilogin och denna film gör ett fullt godkänt jobb. Har vanligtvis svårt för Henrik Dorsin men här är han faktiskt duktig och briljerar med sin stockholmsdialekt. Filmen är både rolig och får en att tänka lite vad det gäller tidsresorna fram och tillbaka. Sedan har filmen sina brister med. Varför är folk så otrevliga? Säger verkligen folk "Fattar du väl?" och "Är du dum i huvudet eller?" till främlingar som ställer frågor på ett snällt sätt? Musiken verkar gjord för filmen men har en härlig 70-talsaura. Gillar även scenerna när Svante spatserar runt i Stockholm city i typisk 70-talsstil.
Underhållande historia, bra jobbat med 70-talet, väldigt bra musik!
Mysfaktorn räddar filmen från en etta i betyg. Jag gillar verkligen idén om tidsresan men huvudkaraktärerna saknar helt kemi och är i ärlighetens namn svaga skådespelare. I övrigt känns filmen hopstressad. Synd, då den hade stor potential.
En 2:a för mysfaktorn. Jag tror inte så många från 1973 vore så sugna på att åka till sthlm år 2016 med facit i hand.
Usch vad fin! Det värker i hjärteroten. Jag har nog fortfarande inte accepterat att framtiden ser ut så här...
Har absolut sina ljuspunkter men i grund och botten tycker jag de två huvudkaraktärerna och deras relation är för slarvigt skrivna. De saknar personlighet och charm. Vilket gör att kärlekshistorien faller helt platt för mig. Sen finns det en massa andra detaljer som stör men nöjer mig så!
Ganska trevlig film, Dorsin är halva behållningen.
Fantastiskt underhållande. Ett välskrivet manus, där man ramade in det hela med värme och en humor som låg på rätt sida gränsen hela tiden, där det aldrig blev sådär tramsigt som jag hade förställt mig. Dorsin höll en lagom nivå och spelade aldrig över vilket lyfte det hela. Rekommenderas varmt!
