BETYG
2.9
av 5
2.9
av 5
Framtidens melodi
Managern Stig Manner menar att Janoz är en framtidens man och satsar all sin tid och energi på att få rullning på hans musikkarriär. Den kommer dock inte mycket längre än "Vem kan segla för utan vind" på sommarcaféer. Janoz är dock helt obekymrad om sin brist på framgång och verkar nöjd med att gå runt på stan med sin gitarr. När Stigs dotter, som inte synts till på många år, plötsligt dyker upp med ett barnbarn på armen blir pressen plötsligt för stor.
| Originaltitel | Framtidens melodi |
| Regissör | Jonas Holmström, Jonas Bergergård |
| Manus | Jonas Holmström, Jonas Bergergård |
| Genre | Drama, 2010-tal |
| Skådespelare | Rolf G Ekroth, Sven Olof Molin, Thomas Christensen, Helena Bengtsson |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 60 |
| Filmnummer | 79960 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Producenten har lagt upp hela filmen på Vimeo i tre versioner, med svensk text, med engelsk text och med kommentarspår.
Trodde först det var en jättedålig dokumentär men vi kom fram till att det måste vara en film. Den var så tråkig att man skrattade hela tiden. Speciellt när han där med roliga glasögon dök upp! Allt han gjorde var skojigt.
I TV-tidningen stod det "Stig Manner är loppishandlare, och kämpar för att klara dagen". Så jag var beredd på en film om livet på en loppmarknad. Kändes väldigt dokumentär och verklig med karaktärsstarka huvudpersoner och utmärkt skådespeleri. Dessa människor finns nog i nästan varje svensk stad. Filmen tappar lite med tiden, men några småskratt här och var. Jag tycker dialogen om lösgodiset i början var allra roligast.
Kände att jag inte riktigt orkade ta mig in i filmen. Den hade kunnat vara briljant men nu stannar den på ett lågt betyg bara för att jag känner mig gnällig.
Den tog lååång tid att färdigställa. Var på en förhandsvisning för nästan ett år sedan... Kul att den blivit klar och hoppas att den blev riktigt bra. Min trea baseras på en tidig version.
En film som berörde mig och kändes äkta och genuin. En positiv överraskning!
Trodde från början att det här skulle vara en dokumentär och filmen hade nog haft en större behållning som sådan. Nu blir det lite segt och tjatigt, det finns gott om scener som hade kunnat trimmas eller klippas bort helt. Men huvudrollsinnehavarna gör ett bra jobb och i sina bästa stunder är den både tragisk och komisk.
