BETYG
3.4
av 5
3.4
av 5
Goliat
Berättelsen om Kimmie som är bosatt i en liten bruksort någonstans i Sverige. Han förväntas ta över försörjningsansvaret för familjen och även dess kriminella affärer när pappan hamnar i fängelse. En film om en pojkes inträde i vuxenlivet och hur det sociala arvet kan styra en människas liv.
| Originaltitel | Goliat |
| Alternativ titel | Goliath |
| Regissör | Peter Grönlund |
| Manus | Peter Grönlund |
| Genre | Drama, Kriminalare, 2010-tal |
| Skådespelare | Sebastian Ljungblad, Joakim Sällquist, Davina Robinson, Holger Johansson, Elina Eriksson, Elisabeth Augander, Cornelia Andersson, Sampo Sarkola, Stefan Ravenscroft, Tommy Lyrehag, Cristoffer Watson, Richard Misans, Ramin Wånge, Mikael Lyrehag |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 242 |
| Filmnummer | 130831 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Peter Grönlund är kanske ihop med Ruben Östlund Sveriges intressantaste regissör för tillfället och antagligen den viktigaste.
Känns realistisk, även om langare med östgötamål blir lite parodiskt. Fint samspel av de yngre och trovärdigt spel av de äldre. Aldrig något tydligt överspel. Smal miljö dock.
Helt ok film som trots bra skådespelare aldrig tar tag.
Jag blev aldrig intresserad av någon av rollfigurerna och de känns aldrig som riktiga människor.
Det som sätter trean är dock skådespelarna.
Grönlund har satt castingen i filmen till 100%, precis som han gjorde i sin tidigare film ”Tjuvheder”. Och precis som då är det en mycket mörk historia. Det är så jävla dystert att vi mår illa.
Funderingen är i vilken riktning det ska gå, det känns som att allt bara kan gå fel. Obehaglig känsla.
Peter Grönlund står för både regi och manus.
Den långa skådespelarlistan innehåller många nya namn, det är kul med nya ansikten, särskilt när dom gör så bra ifrån sig som här. Spelplatsen är också väl vald, en rejält sunkig och bortglömd plats någonstans i Östergötland.
Riktigt bra film
Bra realitycheck.
Jag uppskattade särskilt den fina syskonrelationen mellan Kimmie och Sara. Just det gjorde valet så mycket svårare.
jag diggar sån här typ av film mycket
Svensk film är inte inne i någon storhetstid direkt, men Peter Grönlund är faktiskt ett ljus i mörkret. Att en svensk film lyckas skildra den kriminella världen på ett sätt som känns trovärdigt tillhör inte vanligheterna, men det är vad vi får här. I filmens skildring framstår det här som en hederskultur där det kollektiva trycket styr människors handlande och gör det väldigt svårt slita sig loss. Joakim Sällquist är väldigt bra som farsan som uppfostrar sin son efter sin världs logik, ett ärkesvin på många sätt, men inte utan mänsklighet. Historien känns igen väldigt väl dock, och hur mycket betydelse det har när det är människorna och den värld de lever i som är det viktiga kan väl diskuteras. Hyfsat stark trea
Inget man blir glad av att se direkt, ganska förbannad. Men vem ska man bli förbannad på? Funderingar hopar sig, det är bra, man kan fördöma dessa oansvariga egoistiska föräldrar, när ska kedjan brytas? Filmer som visar verkligheter, väcker känslor har lyckats, om än här en destruktiv. Trea.
