Guardians of the Galaxy

4-. Aningens för seg, aningens för mycket/många att hålla reda på.

9 år senare och jag håller med mig själv trots att Marveltåget förmodligen passerat Vladivoistok vid det här laget. James Gunn vet verkligen hur man skapar en underhållande stund framför skärmen. Ronan är en lite klen badding, i övrigt finns det inte mycket att anmärka på. Jag hade nästan hoppats på att den skulle vara ännu bättre än vad den var, men nog måste 4an stå kvar ändå trots att den kanske inte är den starkaste sådan jag har satt. ----- 2014-08-22 Ja vafan, jag smäller till med en 4a, det var längesen en superhjältefilm (om man nu kan kalla det för en superhjältefilm, är väl egentligen minst lika mycket sci-fi över detta) fick en sån och jag ska väl inte vara så pretentiös att säga att en film måste ha en massa djup för att kunna nå upp till de högre betygen. Det är fan underhållande och det räcker bra så. Jag älskar världen som James Gunn har byggt upp, det känns som att filmens handling bara skrapar på ytan av vad som finns att erbjuda, det är ett bra tecken. Jag gillar hur både karaktärer och bakgrundkaraktärer har lite olika färger och former och när delar av main casten består av ett vandrande retardträd och en muterad tvättbjörn med bazooka som båda fungerar utmärkt, ja då vet jag att det här är nåt för mig. Chris Pratt har glimten i ögat och är en bra huvudperson. En grönmålad Zoe Saldana höjer filmen ett par snäpp till och när till och med den gamle WWE-baddingen Dave Bautista gör en bra insats, ja då blir det kors i taket. Snygg som satan är den också, vanligtvis brukar ju de nya CGI-festerna stanna där, men inte Guardians of the Galaxy, den bjuder på nånting extra, och jag är för en gång skull såld på en uppföljare.

Bra fram till the grand final, den scenen diggade jag inte riktigt. Men i övrigt en jäkla skön action film. Lite för väl många popkultur för att ge en go-känsla.

Skojig, annorlunda och skön superhjältefilm med sköna karaktärer och skön humor :-)

Som Stjärnornas krig med en dos könshormoner. Det blir lite tröttsamt. Man längtar tillbaka till originalets renhet och oskuld. Samtidigt, som ju är fallet med tonåringar, har man överseende och småler någon gång. Groot är den mest försonande pubertetsmetaforen i filmen, med sitt ständiga groteska växande och sin oförmåga att uttrycka sig.

Alldeles för äcklig och osmaklig för mig. Bland annat. Det enda jag gillar är den här ironin som tydligen finns i alla superhjältefilmer nu för tiden, eller om det är i alla filmer nu för tiden, jag har bara sett dem med superhjälte-tema så det vet jag inte.

Storyn är en trea. Rolig, skön 80-talsfilmskänsla, karaktärerna är helgjutna. Det som höjer är att det finns så många fantastiskt roliga, fina eller starka ögonblick i den.

"För våldsam för att vara en barnfilm och för barnslig och flåshurtig för att vara en vuxenfilm. Typisk halvtaskig tonårsfilm med andra ord. Det finns ett visst underhållningsvärde men dialogen är ju irriterande löjlig." Kunde knappt sagt det bättre själv. Jar-Jar Binks varning på en hel del karaktärer och storyn är riktigt riktigt svag. För att inte tala om dom onda bossarna som är helt meh. Ett ganska dåligt hantverk helt enkelt. Marvel i ett nötskal.

Groot <3

För våldsam för att vara en barnfilm och för barnslig och flåshurtig för att vara en vuxenfilm. Typisk halvtaskig tonårsfilm med andra ord. Det finns ett visst underhållningsvärde men dialogen är ju irriterande löjlig.