BETYG
4
av 5
4
av 5
Himmel och helvete
En affärsman hamnar i ett svårt dilemma. Han är beredd att offra sin förmögenhet då hans son kidnappas, men upptäcker att kidnapparna tagit fel och har tagit chaufförens son...
| Originaltitel | Tengoku to jigoku |
| Alternativ titel | High and Low, Heaven and Hell |
| Regissör | Akira Kurosawa |
| Manus | Hideo Oguni, Eijirô Hisaita, Ryûzô Kikushima, Akira Kurosawa, Hayakawa Shobo |
| Genre | Drama, Kriminalare, Thriller, 60-tal |
| Skådespelare | Toshirô Mifune, Takashi Shimura, Kyôko Kagawa, Tatsuya Mihashi, Yutaka Sada, Nobuo Nakamura, Isao Kimura, Tatsuya Nakadai, Tsutomu Yamazaki, Takeshi Katô, Yûnosuke Itô, Jun Tazaki, Minoru Chiaki, Masahiko Shimazu, Eijirô Tôno, Kin Sugai, Yoshio Tsuchiya |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 645 |
| Filmnummer | 5391 |
Recensioner
När en affärsmans son kidnappas är pappan beredd på att offra allt för att få tillbaka sin son. Det visar sig att kidnapparen har tagit fel barn, nämligen chaufförens son och frågan är hur m... Läs mer »
Kommentarer
Wow! snacka om att jag missat denna film när jag såg den första gången för 30 år sedan, när jag såg den igen idag är det en av mina favoriter beträffande Kurosawa!!!
Riktigt bra.
Det här var en film helt i min smak. Flera dimensioner som vävs samman i visuell perfektion (dans-scenen på klubben!). Det moraliska dilemmat går över i en spännande noir-deckare och den underliggande samhällskritiken är precis lagom subtil. Snyggt herr Kurosawa.
Suverän på alla sätt. Den första Kurosawa-film som verkligen engagerat mig. Såg "De sju samurajerna" och insåg (ännu en gång) att jag verkligen inte gillar krigs- eller samurajfilmer... Det här var dock något helt annat. Tokigt bra!
Väldigt spännande och välspelad. Toshiro Mifune måste vara en av de mest karismatiska skådespelarna jag har sett. Så ja, Kurosawa levererar, som vanligt.
De inledande 55 minuterna omtumlar en halvt som en intrinsikalt vacker studie av människor i rummet. Sedan kurrar det på.
Jävligt bra, för mig har Akira Kurosawas långa filmer en tendens att bli tråkiga. Här är spänningen nästintill på topp hela vägen.
Vilken vitalitet! Kanske den bästa film jag någonsin sett om kapitalism.
Synnerligen välgjord och välregisserad polisfilm, men jag kan inte säga att jag kände mig så där väldigt engagerad av intrigen.
En film som bara växer och växer. Kurosowa är duktig på att regissera olika former av stämningar.
