Hör upp, blindstyre!

Annorlunda knäpp komedi som känns lite rörigt men ändå ganska rolig men nja iallafall. Fick mig att skratta iaf åt denna dåliga humor/komedin i filmen.

Jag ska inte vara så krass att jag påstår att jag varken velat se eller ha hört See No Evil, Hear No Evil men det är bannemig inte långt ifrån. Wilder och Pryor försöker förtvivlat ge liv till ett rätt så trubbigt och stelt manuskript, som utöver en bra grundidé saknar det mesta som behövs för att nå ett bra slutresultat. När man sedan blandar in en intetsägande konstnärligt utförande från det visuella teamet, ja då får man i slutänden en högst medioker filmupplevelse. Och om det är något jag hatar mest här i världen så är det en film som man varken kan skratta eller gråta - både med och åt. För mig är det de största sveket som en produktion kan ge sin publik, ett bedrägeri som See No Evil, Hear No Evil är högst skyldiga till.

En väldigt underlig film på många vis, men som funkar, tack vare Gene Wilder och Richard Pryor som stundtals är så roliga så att det nästan är svårt att förstå. Vissa scener är genialiska, och andra, ja, de är inte lika genialiska. Också lite intressant hur lika Gene Wilder och Dustin Hoffman faktiskt är. Men, så filmen, det är roligt för det mesta, med vissa luckor, och det räcker gott till en tvåa, men inte längre.

"I suppose a fuck's out of the question" Ett par riktigt jävla roliga bitar håller ihop denna trevlig komedi. Gene Wilder är bra, men det är ändå Richard Pryor som står för de bästa bitarna. Klart sevärt!

Håller ännu!

Börjar rätt bra men det hela tramsar loss för mycket. Lite konstiga omotiverade bröstscener också.

Kevin Spacey, åldras den människan eller??? Kom på mig själv med att sitta och asgarva åt vissa saker, trots att filmen som helhet inte är något mästerverk direkt. Underhållande så det räcker och blir över iallafall.

Charmig och tidstypisk film som tillfredsställde mina behov som chipsätande och soffliggande bakis-monster. Inga komplexa utspel eller chockande vändningar utan simpel och lagom kul handling, exakt vad jag efterfrågade en dag som denna.

En typisk 80-talsfilm med massor av charm. Det som får denna film att fungera förutom charmen är de genialiska komikerna Richard Pryor och Gene wilder som är denna filmen och bär den på sina axlar. Första gången jag såg den tyckte jag bättre om den men jag antar att åren har tagit ut sin rätt. Kul att se Kevin Spacey i en tidig roll.

Kul för stunden.