Hopplös och hatad av alla

Denna fibblades bort efter för många scener som va ämnade att vara roliga men blev bara framkrystade. Vissa filmer fungerar bara inte och har inte den rätta touchen, detta är definitivt en av dom.

Trevligt och roligt, förutom några fånigheter som får för långt. Kul fredagsunderhållning, men lämnar knappast några djupare spår.

Känns cynisk åt båda hållen, som om den inte riktigt har något att säga. Pegg funkar som osympatisk tönt, men så fort vi förväntas heja på honom är det kört.

Den sanna historien verkar lite intressant (förutom att han verkar oerhört osympatisk och enerverande), men denna film är varken bra eller rolig. Gillar Simon Pegg hyfsat i vanliga fall, t ex i Shaun of the Dead och Paul, men här är han bara irriterande och oerhört ogillbar. Kärlekshistorien känns otroligt krystad och filmen känns väldigt "slapstick-ig" för att vara baserad på en sann historia.

Simon Pegg överspelar alldeles för mycket tyvärr.

Simon Pegg leder här en riktigt fin grupp av dels bra skådespelare och dels kända skådespelare i en riktigt trevlig och (för stunden) underhållande komedi. Pegg är en stor favorit hos mig när det kommer till komedi-skådisar så därför var det självklart för mig att se denna film. Jag har läst att en hel del vill kategorisera denna film som romantisk-komedi vilket jag tycker är fel. Faktum är att med undantag av några klicheaktiga snedsteg sista halvtimmen så lyckas den undvika just den genren. 3+

För enkel och för mycket slapstick.

Bättre än förväntat. Ibland tror jag nästan det kan vara bra att först inte ha läst boken. Inte allt för sällan misslyckas nämligen filmen att ge boken rättvisa . När jag såg den beskrevs den som en dramakomedi men romantisk komedi som den beskrivs som här tycker jag stämmer bättre. Bitvis riktigt rolig. Bra skådisar. Stark trea eller svag fyra. Blir det senare. 7/10

En väldigt rolig film helt enkelt. Att den sedan bygger på verkliga händelser gör det bara ännu roligare. Den som jobbat i journalistbranchen vet hur sann filmen är. Alla borde läsa den självbiografiska och mycket roliga boken av Toby Young som filmen bygger på. I verkligheten var tidskriften Vanity Fair och chefen den ökände Graydon Carter.

Stundtals väldigt roligt.