BETYG
2.7
av 5
2.7
av 5
Medaljongens förbannelse
Den brittiske dokumentärfilmaren Michael Williams är i Italien för att göra en film om Satans roll i konsten. Med sig har han sin unga dotter Emily, som fått nervösa besvär efter moderns mystiska död, och hennes nanny. Emily hittar en medaljong som hennes döda mor fått av hennes far, och så snart hon trätt den över halsen börjar märkliga och ruskiga saker inträffa...
Originaltitel | Il Medaglione insanguinato |
Alternativ titel | The Night Child, Il Medaglione insanguinato - Perche?, Perché?!, The Cursed Medallion |
Regissör | Massimo Dallamano |
Manus | Massimo Dallamano, Franco Marotta |
Genre | Skräck, 70-tal |
Skådespelare | Richard Johnson, Nicoletta Elmi, Joanna Cassidy, Ida Galli, Lila Kedrova |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 32 |
Filmnummer | 42522 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Håller med de andra här. Miljöer, scenografi, musik och atmosfär i toppklass - så varför gjordes storyn så tunn och blek? Några schyssta scener ändå, men tänk så grymt bra den blivit med lite mer "skräckelement".
Som sagt underbar musik. Stämning och miljöer men förövrigt väldigt lam och intetsägande historia.
Fotot, musiken och sceneriet är fantastiskt i den här diaboliska thrillern som dock är mer drama än vad den är en "exorcisten-film". Lite för långsam och händelsefattig, men ingen dålig film. Dallamano var nog en av de skickligaste regissörerna inom italiensk genrefilm. Han dog i en bilkrasch redan 1976, ett år efter denna films premiär.
Ciprianis musik är fantastisk, fotot är läckert med snygga miljöer och det finns en del skönt kuslig stämning här. Tyvärr blir det lite småsegt ibland, vilket drar ner betyget. Skönt slut också; PERCHE?!
Kunde blivit sjukt mycket bättre! Alla elementen finns där, förbannelser , barn som är lite obehgliga osv mystiska byggnader. Tyvärr blir fokus lite off när det ska klämmas in nån slags kärlekshistoria i det hela och det hela blir lite småtrist .
ett bra manus å en hel del bra scener hade tillsammans med det fina soundtracket kunnat bli riktigt lyckat, men dallamano fläskar tyvärr på för lite med spökerier å mysterier.. blir i slutändan helt enkelt för tamt..
Sjukt snygg, bra musik och välregisserad men problemet är att inte ett skit händer de första 70 minutrana. Först i slutet tar sig filmen och de sista fem minuterna är man nästan i himlen. Med mer spökerier och mindre snack hade det här varit en vinnare!
detta var en av de finare giallo/italienarna jag sett på länge, jag tyckte t o m den var rätt kuslig ibland. det hade kunnat bli en fyra, men upplösningen är tråkigt enkel och själva slutscenen är tämligen skrattretande.