BETYG
2.9
av 5
2.9
av 5
I'm Still Here
Filmen följer den tvåfaldigt Oscarsnominerade aktören, Joaquin Phoenix, när han 2008 proklamerar att han drar sig tillbaka från sin framgångsrika skådespelarkarriär för att istället satsa på hip hop. En skildring av en artist som står vid en livsavgörande korsning. Genom att trotsa förväntningarna lyckas filmen utforska vad mod och kreativitet innebär, och vad ett liv framför kameran kan göra med en människa.
| Originaltitel | I'm Still Here |
| Alternativ titel | I'm Still Here: The Lost Years of Joaquin Phoenix |
| Regissör | Casey Affleck |
| Manus | Casey Affleck, Joaquin Phoenix |
| Genre | Drama, Komedi, 2010-tal |
| Skådespelare | Joaquin Phoenix, Casey Affleck, Sean Combs |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 1426 |
| Filmnummer | 82730 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Det är en del roliga skruvade bollar här och P Diddy-studiobesöket är helt obetalbart (även om han var med på det) men för det mesta är det bara tålamodsprövande och cringigt att se Phoenix och Affleck försöka trolla världen.
Det bästa är fortfarande Letterman. JP är bara jobbig.
Minns faktiskt då man trodde hela "Joaquin blir hiphopare"-grejen var på riktigt, man läste om de varje gång man kollade in på text-tv:n. Som sen visade sig vara ett helt år PR-stunt för den här mokumentär. De är bra att de här inte var på riktigt eftersom man kunde inte ta Joaquin Phoenix på allvar som hiphopare! Om han gjorde en annan musik stil, visst, men hiphop? Nej... Ungefär som med Ramones-basisten Dee Dee Ramone då han gjorde hip hop på slutet av 80-talet, men de var mer komisk och även han hade vett nog att veta att den grejen inte var rätt.
Som konstprojekt och medialt experiment får detta spektakel en femma, tror jag bestämt. Filmen i sig saknar ju dock riktning och lite så. Dock briljant superkul när Phoenix säger att han tänker sig en hiphopens motsvarighet till Bohemian Rhapsody. Hohohohoho
Joaquins jag är ganska irriterande som självbelåtet ego med tappad verklighetsförankring. Filmen i sig är hyfsat underhållande men bättre som idé.
Experimentet är urhäftigt, men jag bedömer filmen. Det är välgjort och ganska roligt, men utan peak och utan riktigt starka poänger.
Intressant gjort. Men kan väl tycka att han spelar lite väl mycket jackass ibland, alltså, dude-bro-humor.
Lite småkul ibland. Joaquin gör det hela ganska trovärdigt, men tycker filmen känns lite seg och förvirrad. Tror den hade mått bra av att vara lite kortare, tycker inte att det håller för att fylla nästan två timmar.
Ganska intressant, men även rätt förvirrande.
Blir väldigt roligt ibland. Men också svårt att se vad hela poängen var.
