Jackie Brown

Cool & kallhamrad men saknar riktning & skärpa. Samuel L Jackson dominerar denna dialogtunga och allt för långa film. Det snåriga fifflandet där alla försöker spela ut alla tar till slut snubbelben på sig själv. En ointressant film.

Lite för många trådar i berättelsen som inte alla håller. Bara en sån sak att Ordell, som vi nyss sett skjuta Beaumont för att Beaumont kanske möjligtvis kunde nämna Ordells namn, accepterar att Jackie Brown nämner hans namn och låter henne göra upp planen hur pengatransaktionen ska gå till. I boken är det Ordell som gör upp planen, vilket är mycket rimligare. Och polisernas (Keaton riktigt bra dock) slapphänta, Kling och Klang-aktiga beteende. Och Max Cherry har klagat hela filmen att han är less på jobbet och ska sluta och är kåt på Jackie Brown, men så... inget.

Ännu en väldigt bra Tarantino film som inte vet hur man gör en dålig film, han kan som inte misslyckas den mannen men om man nu måste kritisera ändå, så är detta hans näst sämsta film, ska erkänna att den har åldrats väl och är nästan bättre idag än när den kom ut, men då var hans två mästerverk reservoir dogs och pulp fiction fortfarande så färska att detta nästan per automatik blev en besvikelse, idag när man ser om filmen 28 år senare så blir det så mycket bättre, kanske för att man även har blivit äldre och dialogerna blir så mycket mer intressanta, däremot så är det fortfarande hans näst sämsta film av alla han har gjort och det beror endast på att denna film är baserad på en bok istället för hans egna idéer och fantastiser vilket tonar ner väldigt mycket, det känns knappt som en äkta Tarantino film, den saknar lite av hans magiska touch eller vad man ska säga men missförstå mig rätt, filmen är fortfarande väldigt bra och helt klart värd att se om man gillar Tarantino men det känns lite för simpelt och det är klart, drar man av en historia från en bok så kan man inte ta ut svängarna lika mycket, författaren själv är Elmore Leonard som skrivit många fantastiskt bra böcker, ofta om kriminella i olika galna historier och det har gjorts mängder av filmer av hans böcker som är riktigt bra, en av mina favoriter är faktiskt Out of sight, hursomhelst, personligen så tycker jag att detta är för enkelt för Tarantino dock, men som alltid så har han fått med sig många topp skådisar som gör fantastiska roller, framförallt så drag han upp både Pam Grier och Robert Forster ur skuggan och in i rampljuset igen och dom gör två av sina bästa roller i sina kariärrer, sen har vi dem alltid suveräna Samuel L Jackson och Robert De Niro i dom två andra stora rollerna, även om De Niro är lite underanvänd här, han har inte så mycket dialog eller särskilt mycket att göra i filmen tyvärr, i två bi-roller har vi två stora namn som Bridget Fonda och Michael Keaton som är väldigt bra det lilla dom är med, lite rolig kuriosa är dock att Michael Keatons karaktär i denna film är även med i filmen Out of sight eftersom karaktären användes i båda av Leonards böcker, sen får vi se namn som Chris Tucker, Tiny Lister Jr och Sid Haig i supersmå roller, men alla är suveräna och dialogerna är suveräna som alltid i Tarantinos filmer och jag rekommenderar verkligen att se denna om man gillar Tarantino eller är ett fan av författaren Elmore Leonard, däremot ska man ha i åtanke att detta är en film baserad på en bok, så man kan inte förvänta sig Tarantinos vanliga galenskaper och det är även hans minst brutala film, vi får för första gången inte se något blod eller brutala dödscener som han har i alla sina andra filmer, så jag hoppas att Tarantino aldrig försöker sig på att skapa något som redan någon annan gjort utan alltid går sin egna väg med egna idéer, för det blir som bäst då, betyget för denna blir en svag 4:a

Film som försöker leva på enbart Tarantino-dialog och Tarantino-coolhet, och inte riktigt lyckas, även om alla spelar bra. Det blir lite småtråkigt, och ibland rentav lite sjuttiotaligt på det dåliga sättet, vilket Tarantino antagligen eftersträvade.

Sköning till film som flyter på gött...Enbart härliga karaktärer. Men visst är det Jackson som äger hela filmen. Dock är själva storyn löv tunn. Eller i detta fallet braj tunn #) Tarantino kunde sin skit back in the day/

Alltså, ja, en skön rulle med underbara karaktärer! En galen historia! Samuel L.Jackson är otroligt skön i denna rulle!

så mycket fel i denna kalkon rulle som gör de botten, den enda jag hyllar i filmen är michael keaton, resten suger som fan.

Ungefär som jag mindes den; intressant hur väl man minns en film man såg för säkert tolv år sedan. Ungefär som i fallet Django Unchained blir de långa dialogscenerna lite segare i en rak och strukturerad intrig vilket gör upplevelsen lite mindre njutbar än i de mer abstrakta Pulp Fiction och Inglorious Basterds. Men även ifall filmen hade kunnat ha ett starkare driv är detta klart trivsamt att kolla på hela vägen. Snyggt och skönt. Inte Tarantinos bästa, men långt ifrån hans svagaste också.

En lite mindre våldsam Tarantino-film. Den är mer nertonad och konventionell än hans tidigare filmer, inget som sticker ut på Tarantino vis. Men så är det ju inte han själv som författat filmens original historia. Sevärd är den trots allt.

Helt klart en av Quentin Tarantinos bättre filmer, men jag finner det svårt att riktigt sätta fingret på om den förtjänar en trea, eller ska få en tvåa. Tempot är långsamt, men trevligt. Men det känns också som att den på många sätt saknar något. Jag hade gärna fått följa Louis lite, se vad han gjorde, när han inte rökte på ihop med Melanie. Han känns lite oklar i bilden. Det känns som att det finns flera sidospår som kunde fördjupats. Winston, likaså, hade varit intressant att få veta lite mer om. Även poliserna. Det blir nog en tvåa, när allt är sagt och gjort, men det är inte långt bort till en trea. En rät skön upplevelse att se om den här filmen.