BETYG
2.9
av 5
2.9
av 5
Journey's End
Filmen skildrar den så kallade våroffensiven under första världskriget och följer en grupp soldater belagda i skyttegravarna i Aisne år 1918. Trupperna leds av en officerare som lider av mental ohälsa på grund av kriget. I väntan på antingen döden eller räddning följer vi deras traumatiska upplevelser. Filmatisering av pjäsen Journey's End av R. C. Sherriff.
| Originaltitel | Journey's End |
| Regissör | Saul Dibb |
| Manus | Simon Reade |
| Genre | Drama, Krig, 2010-tal |
| Skådespelare | Sam Claflin, Asa Butterfield, Paul Bettany, Toby Jones, Tom Sturridge, Stephen Graham, Robert Glenister, Miles Jupp, Rupert Wickham, Alaïs Lawson, Andy Gathergood, Adam Colborne, Theo Barklem-Biggs, Nicholas Agnew, Jake Curran, Oliver Dimsdale |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 57 |
| Filmnummer | 129094 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Lättglömt krigsdrama.
En gentlemannamässig skildring från officerarnas horisont om det meningslösa kriget och allt elände som den respektlösa synen på människoliv det innebar. Krigets fasor presenterat med så lite skit under naglarna som möjligt men desto mer fokus på psykologi. Intressant. Betyget blir en stark 3;a, 3+
Fortfarande en teaterpjäs.
Kanske inte den starkaste trean, men jag uppskattar det man försöker göra. Väntan på något som man egentligen inte vet vad det ska sluta i eller inte vill veta. Vissa försöker leva ett vardagsliv så gott det går och hålla humöret uppe, inte bara på sig själva, utan tar ansvar för de som inte klarar pressen. Detta är mycket bra skildrat och jag uppskattar just detta att inte bara visa dödskamper och blod, utan också kampen inombords.
Skildrar på ett bra sätt med det fullständigt meningslösa skyttegravskriget under första världskriget. Bra skådisar i en rätt långsam film men som ändå är väldigt intressant och välgjord.
Jag gillade första halvan av den här filmen, men sedan tappade jag alltmer intresset. Filmens styrka är skildringen av vardagslivet i skyttegravarna under ångestladdad väntan på att saker och ting ska braka loss. Bra skådespelare rakt över banan är det också (även om skådespeleriet blir lite för teatraliskt i vissa scener), där jag främst vill lyfta fram Paul Bettany. Det byggs dessutom upp en potentiellt intressant dynamik mellan karaktärerna som det sedan inte blir så mycket av. Istället blir det här med tiden alltmer en traditionell krigsfilm, och det är den inte så bra på att vara. Produktionen är lite för bristfällig för att man ska lyckas skapa en realistisk krigskänsla, och allt rinner bara ut i sanden. Tvåan är dock fortfarande ganska stark
Riktigt skitig och långsam, på ett bra sätt. Den som förväntar sig en jäkla massa aktion kommer bli besviken.
