BETYG
3.2
av 5
3.2
av 5
Judas and the Black Messiah
Filmen handlar om Fred Hampton, ledaren för Black Panthers i Illinois, och den FBI-agent som infiltrerade organisationen och förrådde honom.
Originaltitel | Judas and the Black Messiah |
Regissör | Shaka King |
Manus | Shaka King, Will Berson |
Genre | Drama, Biografi, 2020-talet |
Skådespelare | Daniel Kaluuya, LaKeith Stanfield, Jesse Plemons, Dominique Fishback, Ashton Sanders, Algee Smith, Darrell Britt-Gibson, Lil Rel Howery, Dominique Thorne, Martin Sheen, Amari Cheatom, Khris Davis, Ian Duff, Caleb Eberhardt, Robert Longstreet, Amber Chardae Robinson, Ikechukwu Ufomadu, James Udom, Nick Fink, Mell Bowser, Alysia Joy Powell, Nicholas Velez, Aj Carr, Terayle Hill, Crystal Lee Brown, Graham Lutes |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 184 |
Filmnummer | 139583 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Jag hade ingen koll på den här specifika historien tidigare, men den var väldigt intressant och kunde inte gärna lämpa sig bättre till att göra film på. En bra film blev det också där Kaluuya, Stanfield och Plemons verkligen imponerar. Karaktärerna är mångbottnade och komplicerade, och man har vett nog att låta historien tala för sig själv snarare än att hamra in budskapet. Något svepande blir det dock fortfarande, och speltiden hade nog behövt vara ännu längre för att göra alla aspekter av det här skeendet rättvisa
Hade inte så stora förväntningar på denna film, men blev positivt överraskad. Kan inte heller säga att jag hade så mycket kunskap om The Black Panthers, så intresset att ta reda på mer kändes naturligt. Blev inte klok på först vem som spelade huvudrollen och länge kändes det som LaKeith Stanfield gjorde det, hur han påverkades av den situation han fastnat i. Sedan klev Daniel Kaluuya in i bilden, hans utveckling var också intressant att följa, det mynnade ut i ett slags växelspel mellan de båda. Tycker inte egentligen att man förskönade någon sida, men FBI:s agerande slog nog i alla fall rekord i svinaktighet. Så sympatierna gick då över till Pantrarna, men man förstod också att det fanns olika läger där och alla var inte guds bästa barn. Det var nog det jag uppskattade mest de olika karaktärerna och deras agendor, så trean är av det starkaste slaget.
Starka prestationer i en film som aldrig helt lyckas engagera. Åtminstone inte förrän de historiska inslagen och texterna/bilderna i slutet.
Bra utifrån olika perspektiv: bra skådespel, det är en viktig händelse att belysa, osv. Men man borde gett en bättre förståelse för hur illa diskriminerade svarta faktiskt var på 1960-talet. Visserligen visas detta genom polisens övervåld som tas upp i vissa scener, men rasismen var ju mycket mer omfattande än så och berörde i stort sett alla delar av samhället så som arbetsplatsen, vardagslivet, mm. Detta borde man, som sagt, visat något tydligare, också för att förstå varför människor gick med i rörelser som "Black Panther Party".
Välgjord och oerhört välspelad men seg.
Bra och välgjord film, men kanske inte riktigt en sådan genomstark fyra som jag hade väntat mig. Ändock en fyra. Daniel Kaluuya är väldigt bra här. I jämförelse med t ex BlackKklansman är den dock inte lika tät och spännande, även ifall slutet är starkt och det överlag är tillräckligt engagerande. Skådespeleriet är nog den främsta styrkan här. Man börjar dock notera att sådana här filmer har alltmer börjat skippa det gamla konceptet med att inkludera trevliga vita människor. I denna film finns inte en vit figur som inte är ett rasistiskt hat-monster. Oavsett den moraliska aspekten i det så gör det också att FBI-folket känns helt orelaterbart serietidnings-onda. Jag vete fan om det kommer att åldras bra... Men en bra film i alla fall!
Välgjord och Kaluuya förtjänar verkligen sin nominering, han går verkligen in för sin roll som Fred Hampton med hela sin själ. Samtidigt är det något som gör att man inte riktigt känner sig helt involverad i vad som händer på vita duken. Polisen framställs ju verkligen som hemsk rakt igenom vilket säkert var fallet, men att då behöva hålla på våldsbejakande kommunistaktivister istället? Det är ju ett jävla helvete att hela det här händelseförloppet ska behöva hända, man förstår varför pantrarna uppkommer och man förstår FBIs reaktion mot dem. Separatismen leder oundvikligen till upptrappad konflikt där inga vinnare koras. Defund the police-rörelsen lär väl växa sig än starkare efter det här, men vart leder det i slutändan då? Men det hela känns så avlägset och jag har inte heller någon direkt djupare förförståelse för hela den här historiska epoken. Det blir mer till att engagera sig intellektuellt än emotionellt, och då räcker det bara till en ganska stark 2a, främst för hantverket.
Riktig bra och väldigt intressant. Hur FBI svartmålade Black Panthers och spred lögner och falsk propaganda är verkligen något som dom behöver ställas till svars för ordentligt. Många starka och bra prestationer, framförallt av Kaluuya men även LaKeith Stanfield gör det bra. Filmen lyckas inte helt få en att förstå motivationen och perspektiven hos olika personer. När jag i efterhand läste att LaKeith Stanfields karaktär bara var 17 år i början så förstod jag hans karaktär bättre t.ex. En mycket stark trea.
Daniel Kaluuya, Lakeith Stanfield och Dominique Fishback är alla enastående ut i fingerspetsarna. Jesse Plemons också stark. Välskrivet, välregisserat, välspelad. Mkt bra.
Inte meningen att vara en 'charmig' film för att anknyta kommentaren nedan. Det här är upprörande och en realistisk skildring av ett avskyvärt mord.
Saknar charmen från t.ex. Blackkklansman som jag tokgillade. Här blir det mer grått och trist och Jesse Plemons känns som dålig casting. Plus för Daniel Kaluuya däremot!