Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka
BETYG
3.6
av 5

Julia och Nattpappan


En film om Julia som inte har någon dagmamma men i stället en nattpappa som kommer med sin uggla Smuggel och ger Julia ett hemligt, sagolikt nattliv.


Originaltitel Julia och Nattpappan
Regissör Stellan Olsson
Manus Maria Gripe, Stellan Olsson
Genre Familjefilm, Mini-serie, 70-tal
Skådespelare Mona Eng, Peter Schildt, Siv Sommelius, Nils Ingvar Nilsson, Asta Åkerlund
Betygsätt Logga in eller bli medlem för att rösta
Betygsantal 15
Filmnummer 60522

Recensioner

Filmen har inga recensioner ännu.

Kommentarer


LillaBlåaMus
2020-03-02
Fantasieggande, antiauktoritär, spännande miljöer, fin musik. Jag gillade både Julia och nattpappan. Att ”bestämda och målinriktade vuxna” framstår som otrevliga beror delvis på att serien utgår från Julias perspektiv: de hotar hennes tillvaro. Visst vet hon vad förändringarna kommer att innebära. Nog behöver vuxna begränsas i minst lika hög grad som barn. Här sätter Julia och hennes grannar gränser mot maktfullkomligheten. Högst aktuell.
KyLLo
2019-07-27
Jag gillar även de idylliska skånska miljöerna i serien. Som en reklamfilm för turister.
KyLLo
2019-04-30
En barnserie. Det bästa tycker jag är några scener som både sticker ut och känns hämtade från verkligheten. Exempelvis mamman i bilen som diskret vakar som en hök över dottern, talar om och visar för henne hur en fin flicka ska uppföra sig och hur hon inte ska följa sina impulser, även om hon inte säger det rakt ut. En scen som jag förmodligen inte skulle lägga märke till som barn. I grunden tycker jag även att det är bra att den skildrar att människor och familjer är olika. Några gånger fångar den verkliga beteenden som att barn ofta ogillar förändringar när de inte vet precis vilka förändringar det är eller vad dessa medför. I det stora är dock serien överdriven, orealistisk och tillgjord. Bestämda och målinriktade vuxna framställs genomgående som onda och otrevliga, medan osäkra och sjukliga framställs som goda och trevliga. Att läxa upp barnen med överkurs går bra, eller att oroa sig för dem, men inte att sätta gränser och lära ut det grundläggande. Jag vet inte varför det framställs så. Det är svårt även för mig som vuxen att veta om serien är tänkt att skildra en fantasivärld för barn eller vara en introduktion till den verkliga vuxenvärlden. Flickan i huvudrollen är dessutom väldigt irriterande och dryg. Det hjälps inte att hon även framställs som utsatt. Jag har inte läst förlagan, men spontant känns serien något improviserad.
KyLLo
2014-07-03
Den finns nu att se på oppetarkiv.se.