BETYG
3.3
av 5
3.3
av 5
Juryn – A Time to Kill
En svart man tar lagen i egna händer och mördar två vita män som våldtagit hans 10-åriga dotter. En rättegång inleds, vilket intresserar medierna, Ku klux klan och många fler.
Originaltitel | A Time to Kill |
Regissör | Joel Schumacher |
Manus | Akiva Goldsman |
Genre | Drama, Kriminalare, Thriller, 90-tal |
Skådespelare | Matthew McConaughey, Sandra Bullock, Samuel L Jackson, Kevin Spacey, Oliver Platt, Charles S Dutton, Brenda Fricker, Donald Sutherland, Kiefer Sutherland, Patrick McGoohan, Ashley Judd, Tonea Stewart, Rae'Ven Larrymore Kelly |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 8323 |
Filmnummer | 1570 |
Recensioner
I den amerikanska södern angriper två white trash-killar en tioårig svart flicka. Hon misshandlas, våldtas och förnedras. De grips av polisen, men innan det blir rättegång tar flickans far ett ... Läs mer »
En väldigt engagerande och gripande film om en svart man som blir ställd inför rätta för att ha dödat två vita män som våldtagit hans lilla dotter, Tonya.
Filmen är baserat på John Grisham... Läs mer »
Kommentarer
Jag håller med om den filmtekniska kritiken nedan; det är spretigt, samtidigt tillrättalagt och orealistiskt--men det verkliga fallet som Grisham har baserat sin berättelse på handlar inte om rasism mot svarta. I romanen har han av någon anledning bytt etniciteterna på offer och gärningsman: "Grisham has described the book as 'very autobiographical' in that the novel's 'young attorney is basically me' and the drama is based on a case he witnessed. In 1984 Grisham witnessed the harrowing testimony of a 12-year-old rape victim at the DeSoto County courthouse in Hernando, Mississippi. Two sisters, Julie Scott, 16 years old, and Marcie Scott, her twelve-year-old sister, had both been raped, brutally beaten, and nearly murdered by Willie James Harris. Unlike Grisham's depiction, however, the Scotts were white and their assailant was black." (https://en.wikipedia.org/wiki/A_Time_to_Kill_(Grisham_novel)#Inspiration)
A Time to Kill har en fantastisk ensemble med flera kända skådespelare. Huvudfokuset ligger på advokaten Jake Tyler Brigance (Matthew McConaughey) försvar av Carl Lee Hailey (Samuel L. Jackson) mord på två rasistiska män som torterat/förgripit sig på hans dotter. Filmen upplevs som något spretig och innehåller många scener som inte har någon större betydelse för handlingen. Slutet är väl tillrättalagt och känns inte särskilt realistiskt. Dessutom är det skamligt att en film som behandlar svarta människors orättvisa enbart har en svart skådespelare bland huvudrollerna.
Lite för mycket klippt när dem förnedrar flickan. Vilket gör att vi tittare inte direkt får samma känsla som Matthew McConaughey, men bort sätt från det är det bra.
Genomgående bra och spännande rättegångsdrama! Börjar riktigt lysande, tappar något efterhand pga längden, men håller ändå klass och stämning hela vägen. Myriaden av karaktärer och intriger är dock inget jag hade velat klippa bort (kanske bara trimma ner redan existerade inslag), det är denna mångfald av synvinklar och perspektiv som gör filmen. Också otroligt roligt att Joel Schumacher satte ihop denna mellan sina båda Batman-kalkoner, varav den senare blev en sådan flopp att hans karriär aldrig återhämtade sig. Känns som att det helt glömdes bort att han precis gjort denna triumf i samma sväng.
Fan filmer på 90-talet var mycket bättre, numera byggs det bara på effekter. Filmen är gripande och om ett viktigt ämne, men det är kanske lätt att låta bli att tänka på filmen i sig bara för man grips med. Det saknas lite saker enligt mig för att den ska rankas som väldigt bra, men den är absolut bättre än bara en bra film med. Stark trea får den, , man sitter småklistrad igen och jag är svag för juryfilmer.
Imponerande rollista, men det kompenserar bara delvis det faktum att det är en fumlig bearbetning av ett intressant ämne, totalt känslodriven, med onyanserade karaktärer och full av plattityder.
Helt ok, men jag vet inte, tycker det är något som fattas för den ska bli riktigt bra...
Juryn kanske inte håller måttet helt idag, men det spelade ju ingen roll 1996 när det begav sig. En bra Grisham-filmatisering - kanske den bästa jag hittills sett. Svettiga miljöer, svettig stämning och svettiga karaktärer.
Den stora behållningen med filmen är de namnkunniga skådespelarna som gör bra ifrån sig vilket är de flesta, dock inte alla. Filmen är *väldigt* 90-tal på ett dåligt sätt. Vilken tid att leva i när man kan dra "charmiga" skämt om att inte ha jobb. Det högst känsliga ämnet hanteras mycket valhänt och filmen hade troligtvis inte kunnat göras idag.
Mycket välspelat drama, engagerande och gripande. I kommentarerna förekommer en del kritik emot slutet, att det skulle vara tillrättalagt och osv. Men jag tycker det positiva slutet för en gång skull var bra, smakfullt och helt på sin plats. Konstigt nog lyckas filmen få fram sitt budskap utan att krångla till det, jag menar "the bad guys" är ju verkligen bara avskum, inget annat och det utan att kännas det minsta präktig ändå!