BETYG
3.2
av 5
3.2
av 5
Kinsey
Filmen handlar om Alfred Kinsey som var en pionjär inom sexstudier, han anses ha skapat den moderna sexologin och förändrade folks uppfattning om sex genom sina publikationer "Sexual Behavior in the Human Male" från 1948 och "Sexual Behavior in the Human Female" från 1953.
Originaltitel | Kinsey |
Regissör | Bill Condon |
Manus | Bill Condon |
Genre | Drama, 2000-tal, Biografi |
Skådespelare | Liam Neeson, Laura Linney, Chris O'Donnell, Peter Sarsgaard, Timothy Hutton, John Lithgow, Tim Curry, Oliver Platt, Dylan Baker, Julianne Nicholson, William Sadler, John McMartin, Veronica Cartwright, Kathleen Chalfant, Dagmara Dominczyk |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 1439 |
Filmnummer | 26791 |
Recensioner
I filmen Kinsey av regissör Bill Condon får vi som tittare följa skildringen av pionjären Alfred Kinseys forskning om människors sexliv på 1940- och 1950-talen. Kinseys forskning som ledde fr... Läs mer »
Kommentarer
Intressant historia och bra skådespel, men det tappar lite mot mitten tyvärr.
Fint skådespel, bra idé och bitvis underhållande men tyvärr rätt långsamt och svårt att hålla intresset hela vägen alla fördelar till trots.
I filmen Kinsey av regissör Bill Condon får vi som tittare följa skildringen av pionjären Alfred Kinseys forskning om människors sexliv på 1940- och 1950-talen. Kinseys forskning som ledde fram till två på den tiden synnerligen kontroversiella böcker bör betraktas som gedigen. Utifrån filmens skildring är det en orimlig föreställning att ha kunnat begära något mer från Kinsey under de sista decennierna hängav han hela sitt liv åt forskningen. Familj, vänner och hälsa blev alla naturligt bortprioriterade fenomen.
Kinsey sökte kunskap om hur människors sexliv egentligen såg ut under en tid då den rådande verkligheten var att inte tala om sådana ting. Tabun kring sex var så djupt rotad att det krävdes en livsgärning att överkomma samhällets motstånd. Kinsey utmanade den rådande normen genom att väcka frågor som aldrig tidigare hade ställts.
Kinseys forskning strävade efter att nå konkreta sanningar, genom att intervjua ett representativt antal medborgare. Tillsammans med sina anställda intervjuade forskningslaget mängder av kvinnor och män i syfte att höra deras berättelser om deras subjektiva upplevelser av sex. Visionen var att stöpa ner berättelserna i en och samma form, för att på mest lämpligt vis förmå generalisera kring resultaten. Hindret som uppenbarade sig för forskarna var insikten om att det inte fanns några sådana konkreta sanningar att nå en människas sexliv var inte den andres lik. Metoden som forskningen i grunden strävade efter tolkar jag således ha varit kvantitativa intervjuer, men i realiteten framträdde och tedde de sig istället mer som kvalitativa intervjuer.
Å andra sidan nådde Kinseys forskning revolutionerande resultat genom att bekräfta aldrig tidigare betrodda tendenser, genom att exempelvis belägga den utbredda onanin, homosexualiteten och den höga andel som hade sex före äktenskap.
Vid sidan om samhällets motstånd mot Kinseys forskning fanns det många människor, inte bara de studenter han undervisade, som intresserade sig för att ämnet sex plötsligt gick att språka kring. I filmen får tittarna se och lyssna till mängder av obekanta själars röster som ställer alla möjliga typer av sexfrågor till Kinsey som om han vore en sexguru som besatt alla svar. I vår moderna tid, år 2014, kan tittare anse att frågorna generellt var av en alltför omedveten karaktär, kanske till och med något korkade. Men nej, i en tid där sex aldrig tidigare funnits på agendan var varenda en av frågorna av högsta relevans. Det ansåg även professor Kinsey.
Jag förmådde utkristallisera en tendens i dessa människors frågor, som jag finner talande angående hur samhällen överlag verkar. De allra flesta sökte svar på om de var normala, om de sexuella aktiviteter som de sysslade med eller fantiserade om var normala. Att få ett intyg på att det de gjorde i sängkammaren var normalt betydde samtidigt att de fick en bekräftelse på att de som vilsna själar var okej. Att de var okej precis som de var på deras outforskade resa i denna märkliga värld.
Det röda orosmolnet för människorna med frågorna var deras gemensamma fruktan över att möjligen vara avvikande avvikande från resterande del av rasen. Själarnas oro när de respektive frågorna ställdes var ständigt denna oro över att vara annorlunda, vilket i denna konstruerade värld oftast leder till den subjektiva slutsatsen att det måste vara något fel på en. Oavsett vilken egenhet det var som personen berättade om och sökte bekräftelse för, i läget där den aldrig tidigare påtalats, så var normaliteten alltid den önskvärda prioriteten. Det kvittade om frågan handlade om oron över att kyssas på ett speciellt vis eller om oron över att stoppa ett specifikt föremål i analöppningen en diskussion om den praktiska handlingen i sig som personen oroade sig för var alltid underordnad bekräftelsen över att vara normal. Det var med andra ord alltid viktigare att få bekräftelse att handlingen var okej än att diskutera tänkbara problematiker med att utföra just handlingen. Och denna tendens tror jag är tidlöst inbunden i människans ofrånkomliga struktur och natur, och alltså således även ständigt närvarande i dagens moderna samhälle.
I dagens samhälle tar den sig främst andra former än just sexfrågor, men grundmekaniken kommer ifrån samma naturliga kärna strävandet efter samhörighet, gemenskap och delaktigt. Strävandet efter att få kunna känna igen sig i sin nästa och i mängden hägringen efter att på så vis få den äran att se på sig själv som normal. För når man övertygelse om sig själv som just normal så skingras också det mörker som all ens okunskap om livet och dess mening ofrånkomligen producerat. De flesta må födas som vilsna själar in till ett ovisst och komplext liv men just tanken på att vara normal i jämförelse med andra levande själar kan förmedla just den konstruerade trygghet som behövs. Den trygghet som behövs för att hålla ovisshetens ständiga mörker i någorlunda schack.
En annan iakttagelse som jag föredrar att helst inte låta passera obemärkt förbi är att Kinseys forskning om sex aldrig vidrörde fenomenet kärlek. Själv hävdade Kinsey att detta berodde på att kärlek till skillnad från sex är av omätbar karaktär. Jag håller med honom om att just känslan kärlek är omätbar i sig, men jag tycker samtidigt att det hade varit intressant att ta i beaktande om kärlek fanns eller inte fanns mellan de individer som utfört de sexuella handlingarna som beskrevs för Kinsey under intervjuerna. Alltså, om man hade jämfört de människors berättelser som hade varit kära under akten utan att mäta just kärleken i sig med de människor som inte varit kära i varandras berättelser. Det hade inte krävts särskilt mycket mer än det Kinsey redan gjorde, utan enbart frågan upplevde du kärlek under denna situation? hade räckt för att i analyserandet av alla resultat sedan kunna lägga till just det svaret som en faktor till alla ekvationer. Om man dessutom hade det svaret nedskrivet så kunde man som forskare rakt av kunnat jämföra sexupplevelser med kärlek med sexupplevelser utan kärlek. Jag menar att det inte hade blivit ett alltför omfattande tillägg till den forskning som Kinsey ändå genomförde.
Forskningens resultat som faktiskt kom ut av Kinseys livsverk upplever jag nämligen genomsyras av en ytterst köttslig syn på sex. Grundtanken bakom, vilket också verkar ha varit Kinseys bild av sex, upplever jag ha varit just att det är en väldigt fysisk och köttslig företeelse. För i realiteten, kan inte sex även vara en väldigt sinnlig och sensuell företeelse? Och beror det i så fall på om det finns känslor närvarande eller inte? Eller handlar det istället om individers subjektiva upplevelser, att en specifik individ kanske alltid upplever sex som köttsligt alternativ sinnligt? Jag har inga bestämda svar på dessa frågor.
Men jag kan önska att vinkeln åtminstone hade funnits med som en liten del i Kinseys resonemang.
Grymt mysig film, fram till dess att jag kollade upp denna Alfred Kinsey lite närmre och fick reda på att han samarbetade med pedofiler, vars data han sedan använde i sina resultat. T.ex påstod han ju att alla människor är sexuella från födseln, och vart han fick detta ifrån var dessa pedofilers uppfattning om att barnens motstånd, skrik, gråt osv bara var en form av orgasm som yttrade sig, och att de i själva verket njöt av det. Därmed - att de var sexuella varelser. SÅ med det vill jag bara ha sagt att denna film visar en oerhört fel syn av vem Kinsey verkligen var, vilket gör det svårt att betygsätta den. Filmen i sig tycker jag endå förtjänar en 4, men det tar emot lite när man vet hur det igentligen låg till.
Hyfsad drama film som handlar om ett intressant ämne som gör filmen rätt så underhållande. Trodde dock att filmen skulle vara lite bättre. Tyvärr tyckte jag också att manuset kändes för svagt för att jag tyckte att jag inte fick hela historian om Kinsey. Men Liam Neesons skådespel gör filmen klart sevärd! Stark 3a.
Typisk amerikansk film om ett känsligt ämne.
Honom hade jag aldrig hört talas om innan. Verkar ha varit en viktig jeppe... Välgjord film med bra skådespelare. Tyvärr tycker jag att upplägget känns lite tråkigt. Den började bra men sen blev det standardbiografi. Stark trea.
Bra genomfört av skådespelarna, men tråkig film.
Lider av samma sak som "pojken i randig pyjamas"-mycket viktigt budskap men allt för tråkigt utförd.