BETYG
3.2
av 5
3.2
av 5
Den okända flickan
Jenny, en ung läkare, har precis stängt sin mottagning när det ringer på dörren.Hon öppnar inte och morgonen därpå får hon höra att en ung flicka har hittats död i närheten. Flickans identitet är okänd. Jenny fylls av skuldkänslor eftersom hon inte öppnade dörren. Hon kan inte släppa fallet och bestämmer sig för att ta reda på vem flickan var och vad det är som egentligen har hänt..?
| Originaltitel | La fille inconnue |
| Alternativ titel | The Unknown Girl |
| Regissör | Jean-Pierre Dardenne, Luc Dardenne |
| Manus | Jean-Pierre Dardenne, Luc Dardenne |
| Genre | Drama, Kriminalare, Thriller, 2010-tal |
| Skådespelare | Adèle Haenel, Olivier Bonnaud, Jérémie Renier, Louka Minnella, Christelle Cornil, Nadège Ouedraogo, Olivier Gourmet, Pierre Sumkay, Yves Larec, Ben Hamidou, Laurent Caron, Fabrizio Rongione, Jean-Michel Balthazar, Thomas Doret, Marc Zinga |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 188 |
| Filmnummer | 122203 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Intressant till en början, bygger en förväntan som efterhand ebbar ut och kvar sitter man mest med ett jaha ungefär. Men fullt godkänd film och kanske lite mer till och med. Betyget blir en stark 3;a, 3+
Har nog än så länge inte sett någon film av bröderna Dardenne som jag inte funnit utsökt. Blir lite förvånad att den här inte hyllats mer, tyckte den var tämligen lysande. Kanske är konkurrensen från tidigare storverk? Rätt intressant att storyn egentligen i grunden är en slags thriller, men filmen är ändå otvivelaktigt ett typiskt Dardennes diskbänks-drama av... inte högsta klass, för det är rena mästerverk, men hög klass!
En bra film, men Haenels rollfigur skulle aldrig vågat köra solo när hon försökte lösa döda tjejens identitet. Manuset och eller regin hade sina svagheter. Men jag ger en trea i alla fall.
Ett ögonblicks beslut som får långtgående konsekvenser, en mycket intressant konsekvensanalys av människors handlingar. Allt blir till slut en kedja som nystas upp. Jag fick en tanke om hur många beröringsytor en enda människa kan ha och hur det påverkar olika. Att det blev så bra berodde också mycket på huvudrollsinnehavaren Adele som så metodiskt och troget följde sitt samvete, att man gav sig tid att utveckla hennes personlighet. En historia som fick den tid den behövde.
Jean-Pierre och Luc Dardennes socialrealistiska drama La fille inconnue håller samma höga klass som brödernas tidigare filmer. Det fungerar väl att de nu kombinerar socialt drama med en deckarhistoria. Och Adèle Haenel är faktiskt helt lysande i huvudrollen den unga kvinnliga läkaren Jenny Davin; hon har ju varje minut i filmen.
Mycket patos, men den hade varit bättre om protagonisten inte varit så orimlig. Att aldrig dela information med polisen t.ex?
Normalt sett är bröderna Dardenne mästare på att få en att engagera sig i sina karaktärers livsöden. Den här gången är det lite annorlunda då handlingen egentligen mer utspelar sig som en sorts spänningsfilm. Det finns visst en del jordnära karaktärer och Haenel är bra i huvudrollen men det måste också påpekas att en hel del av karaktärerna uppför sig rätt märkligt och det är svårt att förstå motivationen bakom deras beslut ibland. Inte i närheten av Dardennes bästa filmer men inte dåligt heller.
Det är som att man vill slå rekord i empati-budskap. Den skiljer sig lite mot andra av deras filmer, i normala fall är huvudpersonen föremålet för handlingen, men nu har man lagt in en liten "deckare" som denne blir indragen i, och det blir en konstig utdragen deckare. Sättet hon blir involverad på är att hon känner dåligt samvete utan att egentligen behöva ha det. Men filmen skildrar också ett otal scener när hon behandlar patienter. Och hur hon får kaffe eller våfflor, bullar eller annat som hon tar emot av patienter av empatiska skäl kanske. Men det blir kluvet, handlar det om läkaren eller om deckarhistorien? Deckaren går långsamt framåt där hon får dra ur människor information genom hela filmen. Mot slutet känns det konstruerat och håller inte riktigt. Huvudrollsinnehavaren gör en bra roll dock.
Jag hade sett fram emot den här filmen i flera månader och tyvärr lever den inte riktigt upp till förväntningarna, men bröderna Dardenne håller ändå en extremt hög lägstanivå och den här filmen är väldigt sevärd. Adèle Haenel (som jag nu kommer ihåg var med i Water Lilies, Céline Sciammas sevärda debut) är väldigt bra i huvudrollen, men vad jag saknar är en dramaturgisk kurva och driv. Intrigen känns ju lite deckaraktig, men filmen är ändå väldigt jämngrå med exakt samma tempo genom hela filmen. Brödernas typiska socialrealism och starka samhällsengagemang gör sig påminda hela tiden och trots att den här filmen var lite seg ser jag givetvis fram emot deras nästa film.
Enkelheten, det mänskligt fula och det vackra; som exempelvis medmänsklighet är Dardennes unika styrka. Denna är en av brödernas mindre starka, men såklart sevärd
