BETYG
3.4
av 5
3.4
av 5
Leave No Trace
En pappa och dotter lever en perfekt men mystisk existens i Forest Park, ett vackert naturreservat i Oregon, och har sällan kontakt med resten av världen. Ett misstag gör att de får myndigheterna efter sig, och de försätts på en nyckfull resa i jakt på ett nytt hem.
| Originaltitel | Leave No Trace |
| Regissör | Debra Granik |
| Manus | Debra Granik, Anne Rosellini |
| Genre | 2010-tal, Drama |
| Skådespelare | Ben Foster, Thomasin McKenzie, Dana Millican, Jeff Kober, Dale Dickey, Isaiah Stone, Michael J Prosser, Derek John Drescher, Alyssa McKay, Ryan Joiner, Bob Werfelman, Susan Chernak McElroy, David M Pittman, Spencer S Hanley, Michael Draper |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 426 |
| Filmnummer | 128627 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Ganska bra ändå. Intressant far-dotter relation. Gripande, men blir lite segt ibland. 6/10
2019-11-29: Blek indie utan någon som helst edge. Mellanmjölk rakt igenom och man brydde sig aldrig riktigt då hela premissen var konstig.
En riktig indiepärla! En väldstämnd film som på ett gripande vis skildrar relationen mellan far / dotter. I många scener talar tystnaden snarare än orden på ett underbart vis. Ett annat stort plus är miljöerna som genom hela filmen är spot om, här påminner den mycket om regissören tidigare film Winters Bone.
Det är fina miljöer och så, men jag tycker den tappar när livet börjar knaka, när folk inte längre är på samma våglängd.
Den här tråkiga sörjan lyckas nästan få Sofia Coppolas filmer att framstå som ofantligt spännande.
jobbig film att se, men bra skådespelarinsatser!
Inledningsvis var jag lite orolig för att den bara skulle handla om att leva ett inrutat liv i naturen (det hade nog blivit segt). Men det finns en viss utveckling, på ett vardagligt plan, om än något förutsägbar. Filmen är ganska lågmäld och det är inte särskilt intressanta dialoger eller mycket till dramatik. Det bästa tycker jag är skådespelarna och närheten till verkligheten.
7/10 skrev jag
7
7/10
En film som inte släpper taget, känslan efteråt är både sorglig och mycket fin. Hur de båda kämpar med sina känslor, kärleken mellan pappan och dottern är mycket gripande, det är just deras relation som är det intressanta och vad den gör med dem och krocken med omvärlden. Finns ingen ondska och egoism här, ingen att klandra, bara omständigheter. Naturen är storslagen och de människor de träffar lyckas man få personlighet på trots att de inte förekommer så länge, ett bra hantverk och det är mycket nära en femma.
